Kungsbacka - samarbete stärker

Det är många kommuner och enskilda skolor som just nu arbetar hårt med att utveckla sitt skolbibliotek. En av dem är Kungsbacka kommun. Katarina Johansson arbetar här som utvecklingsledare inom förvaltningen för förskola och grundskola. Hon har ett förflutet som rektor och som chef för Specialpedagogiskt Centrum. Just nu har hon i uppdrag att arbeta med kulturfrågor och skolbibliotek är en del av det arbetet.

En plan för skolbiblioteken har tagits fram och ska snart läggas fram för fullmäktige. Här använder man sig av Skolverkets definition av ett skolbibliotek där man har med behovet av kompetent personal. Man lyfter barn i behov av särskilt stöd och paragraf 8 och 9 i bibliotekslagen och klargör vad som kan menas med "medier". Planen ska bland annat fungera som stöd för den enskilda rektorn.

Det verkar finnas ett starkt engagemang för skolbibliotek in Kungsbacka, vad beror det på? Förvaltningschefen och ledningsgruppen för skolförvaltningen i Kungsbacka är insatta och engagerade i skolbiblioteksfrågan. Det är en viktig faktor. Bland annat har det beslutat att alla som arbetar i skolbiblioteken ska gå en obligatorisk kurs som anordnas av Bibliotekshögskolan i Borås. Skolförvaltningen betalar kursen. Vid det första och sista tillfället deltar också alla rektorer.

- Rektorer har väldigt mycket att hålla reda på, det här är ett sätt att hjälpa dem, säger Katarina, alla förstår inte sin roll från början, men med stöd ser de vad som behövs och hur de kan utveckla sitt bibliotek.

Kursen kan ge 7,5 högskolepoäng, men för dem som inte vill tentera går det bra att få ett intyg på att man har gått kursen. En stor del av kurslitteraturen handlar om informationssökning och informationsvärdering, just det som lyfts i läroplanen och som skolbibliotekarier ofta får hjälpa till med. Biblioteket är inte ett rum med böcker, det är så mycket mer. Just den här förändrade synen på skolbiblioteket till en resurs i centrum av undervisningen är en del av det Katarina arbetar med.

Vad ska en rektor göra med sitt kanske inte fullt så utvecklade skolbibliotek? När man ska börja utveckla sitt skolbibliotek ska man satsa på kompetensutveckling, tycker Katairna Den där läraren som länge har haft att ta hand om biblioteket som en del i sin tjänst. Ge den läraren mer kunskap att bidra till utvecklingen av biblioteket. Samarbeta med it-pedagogerna, ta med dem i processen. När det blir en vakans i ett arbetslag kan man fundera på om nästa lärare man anställer ska vara en bibliotekarie.

Katarina återkommer hela tiden till samarbete. För henne är det självklart att folkbibliotek, skolbibliotek, kulturförvaltningen och fritidsförvaltningen har gemensamma målgrupper. Två bibliotekarier från folkbiblioteket har till exempel varit med att ta fram skolbiblioteksplanen. Men också i det vardagliga arbetet. Ett fåtal skolor i Kungsbacka har sitt skolbibliotek i folkbiblioteket. Skolan och biblioteket delar på kostnaderna. När lärare förstår vad en bibliotekarie kan och när bibliotekarier förstår vad lärare kan och vilka speciella dokument som styr skolbiblioteksverksamheten så brukar samarbetet fungera väldigt bra.

I Kungsbacka startar planeras för två nya skolor som också ska fungera som modellskolor för hur man kan arrangera sitt skolbibliotek. "Biblioteket i Säro skola kommer att ligga centralt i huset. Det är inte slumpmässigt placerat utan det skall ses som en markering av hur vi ser på biblioteksverksamheten som ett centrum och ett nav i skolan." står det bland annat att läsa i planen för en av de nya skolorna. Att ha biblioteket i centrum är ett nytt sätt att tänka för många, men det visar sig också vara ett effektivt och kreativt sätt att arbeta.

 

Dela på Internet: