Ett 100-tal personer deltog i Fånga stunden
konferensen i LRF huset i måndags (30 okt). Det handlade om hur
personalen på demensboenden kan agera för att ge de boende bästa
tänkbara omvårdnad och livskvalitet.
Högläsning är ett av flera användbara verktyg och deltagarna
uppmanades att anmäla sig till utbildning till Läsombud. Då har man
ansvar för att ordna läsestunder på jobbet. Under dagen fick vi
höra många kloka ord från föreläsarna. Äldreombudsmannen Lotta
Burenius sa
- att det är viktigt att de äldre blir föremål för omsorg, inte
föremål i omsorgen
- att vi ska glömma det där med vår strävan att vara så
oberoende. Det finns inget oberoende - vi är alla beroende av
varandra.
- att den som är gammal inte är dummare, utan tvärtom skarpare,
mognare, klokare…
Sedan kom Per-Olof Sand-man, professor i omvårdnad vid Umeå
universitet, och berättade för oss att när man tar hand om äldre
med demenssjukdom så är det ungefär som att dansa tango. Är man
bara följsam och i fas med varandra så går det finfint. Resten av
dagen handlade mer konkret om högläsning och lättlästa böcker och
deltagarna fick ta del av en hel del tänkvärda citat. Några exempel
med både humor och djupt allvar:
Efter läsning om en kurtisan/älskarinna utbrister en dam
90+:
"Aha! Kuckelimuck med många! Vad härligt!"
En 97 år gammal kvinna med grav demenssjukdom säger efter en
läsestund:
"Jag känner mig så glad. Jag vet inte
varför.
Men jag känner mig så glad."
Så vi behöver inte tveka: Högläsning = livskvalitet.
AnnMarie Lindman, Centrum för
lättläst