Om lättläst-bloggen

Roligt eller nyttigt att läsa?

När man ska uppmuntra till läsning, vad ska man då trycka på, att det är roligt eller att det är nyttigt att läsa. Jag har alltid förordat att man ska trycka på att det roligt, på lärarforumet lektion.se presenterar jag mig med:  "är av den bestämda uppfattningen att lästräning förutsätter läsglädje" (här finns Forum för lässvårigheter & ovana läsare på lektion.se)

Men i förra veckan läste jag en artikel i DN av Lotta Olsson, en på alla sätt klok och förståndig skribent. Rubriken var: Sluta tala om glädjen i att läsa. Den fick mig onekligen att stanna till. Olsson skriver bland annat ( hela artikeln finns här)

"Men mer och mer börjar jag misstänka att vi tänker fel, vi som försöker få andra att läsa. Vi försöker hitta den magiska boken som ska få icke-läsarna att se ljuset. Det verkar ju inte gå alls. Vi kanske hellre borde säga: skönlitteratur är viktigt, oavsett vad du tycker. För du behöver läsa. Språk är makt. Kan du uttrycka dig väl muntligt och skriftligt så kommer folk att respektera dig, och genvägen till ett bra språk går genom skönlitteraturen.

Dessutom kommer du att klara skolan bättre, för du kommer att läsa läxorna snabbare och få större förmåga att urskilja vad som är viktigt i lärobokstexterna.

De flesta kan ju läsa, men är i grunden rätt ointresserade numera när det finns mer lätt-tillgänglig underhållning."

Detta låter ju riktigt rimligt.

Sedan drog jag mig till minnes hur man bedrev lästräning på industriprogrammet i Hofors. Där fick eleverna läsa skönlitteratur en kvart varje morgon. Resultatet var strålande, på tre terminer förbättrade sig eleverna från att i genomsnitt ligga på värde tre i läsförmåga till att ligga på värde sex.
Men som en elev sa: "Visst är det bra att vi gör det här, men inte går jag till bokhandeln eller biblioteket för det".
Projektet hade skapat en god/bättre läsare, men inte en entusiastisk. Vi som är tillräckligt gamla kanske kommer att tänka på Arne Tammers "ge mig en kvart om dagen".

Så vilket argument ska vi gå på med, att det är roligt eller nyttigt att läsa? Oavsett vad vi väljer så behöver vi fortfarande goda böcker (skönt för oss som jobbar på bokförlag).  Den nyttiga lästräningen går lättare med spännande och engagerande böcker, på samma sätt som den nyttiga löpträningen går lättare med sköna och bekväma skor.

Erik Rågvik

Hur är en typisk svensk? Om det kan man läsa i den nya LL-boken "Typiskt svenskt" av Anders Westerberg. Här kan vi känna igen oss, skratta, förfasa oss, protestera, säga att så där är det minsann i Frankrike-England-Turkiet också.

Vi står i kö. Vi är punktliga. Vi behöver gott om plats på bussen och badstranden.

Och så finns det en intressant text om svenska möten. Jag visade upp den här boken på ett äldreboende nyligen. Tänkte att det kan vara roligt för de äldre att få högläsning ur "Typiskt svenskt."

Det första som händer är dock att en i personalen pekar på sidan 59 och med eftertryck säger hon: "DET HÄR skulle jag vilja ta med i nästa veckobrev! … Fast då skulle kanske chefen bli sur."

Så här står det på sidan 59:

"På mötet kan du tycka olika
jämfört med de andra på jobbet.
Men bara till att börja med.
Målet är att alla på mötet
ska bli överens.
Tycker du fortfarande i slutet av mötet
att mitt förslag är dåligt?
Då tar vi ett möte till om saken! "

Jag säger inte vilket äldreboende den här personalen jobbar på. Då kanske chefen blir sur.

AnnMarie Lindman

Vi gör en hel del saker här på Centrum för lättläst. Lättlästa böcker och nyheter på webb och papper. Det mesta finns inläst också. Vi har inspirationsdagar och föresläsningar. Vi bloggar, twittrar och facebookar.
En sak som vi har gjort rätt länge och som för en lite undanskymd tillvaro är en daglig nyhetsfråga på 8 Sidors Prenumerantwebb.
Den gör vi troget varje vardag, men det är inget som vi pratar så mycket om. Idag råkade jag kolla hur många gånger våra läsare hade gjort Nyhetsfrågan och då blev jag överraskad. De senaste två åren har Nyhetsfrågan gjorts 11 019 gånger! Det är lika roligt varje gång när vi märker att något som vi gör används och uppskattas.

Erik Rågvik

"In Sweden, less than 1 per cent of the population is illiterate and 25 per cent have reading problems."

"That is very good"

Vi har besök från Adriana från Mexico. Adriana jobbar med tillgänglighetsfrågor för personer med funktionsnedsättning och vi berättar för henne om hur det ser ut med lässvårigheter i Sverige. För henne är siffran 25 procent en ganska bra siffra. "Jasså, inte fler?"

Det är få som är analfabeter i Sverige idag, som inte kan läsa över huvud taget. Men det finns en annan form av analfabetism - funktionell analfabetism. På wikipedia beskrivs funktionell analfabetism som läs- och skrivförmågor som är otillräckliga "för att klara vardagen och anställningsuppgifter som kräver läskunskaper som överstiger en grundläggande nivå". Det jämförs med att kunna läsa och skriva ungefär som en mellanstadieelev. Det räcker alltså inte med att ha knäckt läskoden, man måste ha en välutvecklad läsförmåga för att klara sig i vardagen, och för att vara delaktig i samhället.

Studien IALS, som visade att en fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning inte når upp till grundskolans krav på läsförmåga, genomfördes 1996. Det är nu 17 år sedan. Hur står sig den siffran idag, kan man fråga sig? Tyvärr har ingen lika omfattande studie gjorts sedan dess. Däremot får vi ständigt rapporter om problem med bristande läsförmåga. Undersökningar på svenska elever visar att läsförmågan har blivit sämre, 17 procent av 15-åringarna klarar inte godkänt i läsförståelse i senaste PISA. Lärare på högskolan berättar om omfattande problemen med studenter som inte kan läsa och skriva ordentligt  - läs artikel i Lundagård. Dessutom visade en EU-rapport  i höstas att 75 miljoner vuxna européer saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter.

Det behövs färska siffror om hur det egentligen står till med läs- och skrivförmågan bland vuxna idag. Därför är vi mycket glada över att ny stor läsundersökning om vuxnas läsförmåga presenteras i höst. PIAAC  är en internationell undersökning om läs- och räknekunskaper som tittar på hur vuxna individer använder sina kunskaper i vardagen, hur man söker information eller löser problem med hjälp av en dator. I Sverige ingår 10 000 personer i undersökningen.

Vad vi kan vänta oss för resultat är svårt att säga. Är det fortfarande en fjärdedel som har svårigheter med läsningen? Eller är det bättre nu? En sak kan vi i alla fall konstatera. Oavsett om det är 25 procent, 15 procent eller 5 procent som inte når upp till kraven för grundläggande läsförmåga är det ändå för många. Vi har nolltolerans när det gäller bristande läsförmåga. Ingen ska behöva stå utanför bara för att texter är för svåra. Punkt.

Karin Husberg, Lättläst-tjänsten

Det innebär en dag när boken står i centrum. Dagen instiftades av UNESCO 1995, och är en utmärkt dag för att ge bort en bok - eller läsa en bok - eller läsa högt ur en bok för någon man tycker om.

Många hittar inte fram till böckerna på egen hand. Andra klarar inte av att läsa själva. Men alla människor har behov av att ta del av både berättelser och fakta.  Genom böckerna blir världen större. Vi lär oss saker om andra människor, andra kulturer, andra tidsepoker. Vi kan sätta vårt eget nu i relation till något större.

Behovet finns men ibland finns inte förmågan eller möjligheten att hitta fram till berättelsen. För att en bok ska nå den som kommer att få stor glädje och nytta av den måste det ibland finnas förmedlare. Det är något som Centrum för lättläst arbetar med. Förmedlare kan vara anhöriga, personal, frivilliga, lärare, bibliotekarier.

En annan viktig person är läsombudet - den person som läser högt för dem som av olika skäl inte kan läsa själva. Genom projektet Läskraft! har Centrum för lättläst också inspirerat och utbildat frivilliga och anhöriga att läsa högt, särskilt för personer med demens.

Högläsning leder till samtal. Goda samtal som leder till välbefinnande och ökad livskvalitet. Att läsa tillsammans tar tid. Det är svårt att ha bråttom när man läser.

Många unga människor har också svårt att läsa i dag. Det är en utmaning för demokratin. Den som inte har språket, som inte finner ord eller förstår vad orden betyder tystnar till slut. För att väcka läslusten krävs böcker som man förstår och orkar läsa. Vi vet att läslust är nyckeln till kunskap och deltagande i samhället.

På Världsbokdagen vill vi på Centrum för lättläst slå ett slag för boken - detta fantastiska verktyg för fantasi, upplevelse och kunskap. Men vi vill samtidigt slå ett slag för betydelsen av läsombud, förmedlare och lättlästa böcker. Världsbokdagen är en bra dag att börja, sen kan varje dag bli till en bokdag!

Snart ger vi ut vår tusende bok - boken om Alfred Nobel. Till dess är här är några tips på böcker både för högläsning och för unga ovana läsare:

Tillbaka till minnena
Jag känner mig ledsen
Kickboxaren
Jag är Zlatan

Ann Katrin Agebäck
direktör