Ord har alltid fascinerat mig. Svåra ord, roliga ord eller ord som bara känns bra i munnen att säga. Ord har också upprört mig för att de är obegripliga, utestängande, kränkande eller fördomsfulla.

När jag var 11 år fick jag i julklapp ett fiskespö, ett kastspö med en Abumatic-rulle. På kartongen till rullen stod det "Grabbar - lär er fiska på 5 minuter!". Vad ger det för signaler till en friluftsintresserad ung tjej? Jag skrev faktiskt ett brev till tillverkaren om att tjejer också vill lära sig fiska. Jag var arg och kände mig kränkt. Jag fick inget svar.  

Språket används på olika sätt för att utöva makt, för att inkludera vissa och exkludera andra. Ibland gör skribenten det medvetet, men ofta tror jag att det sker omedvetet och av gammal vana. Vi skulle behöva fler som reagerar som den lilla pojken i sagan Kejsarens nya kläder, han som vågar säga sanningen att kejsaren faktiskt är naken. Jag funderar ibland på hur ofta det fattas beslut utifrån underlag som inte alla i den beslutande församlingen förstår i detalj. Hur ofta är det någon som vågar ställa sig upp och säga:
− Det här är obegripligt! Jag förstår inte vad det här betyder! Kan någon förklara?

I mitt jobb på Lättläst-tjänsten här på Centrum för lättläst bearbetar vi samhällsinformation till lättläst svenska. Flera gånger har vi fått respons från våra kunder att så här enkel och tydlig får inte informationen vara. Handlar det om att man är rädd för att den enkla texten förringar den egna kunskapen, eller att det ska bli för tydligt vilka rättigheter den enskilda medborgaren har?

Vi har bestämt att vårt samhälle ska vara tillgängligt för alla. Tillgänglighet handlar i högsta grad också om information. Att ha tillgång till enkel och begriplig information är en förutsättning för delaktighet, och delaktighet är grunden för en stark demokrati.

För mig så hänger allt ihop - språk, makt och demokrati. Ett tillgängligt språk gör det möjligt för folket att ha makt, vilket är demokrati.

Så låt oss stötta varandra i att våga säga "Jag förstår inte" när det är något vi läst som är obegripligt. Tillsammans kan vi alla vara den hjältemodiga pojken i den gamla sagan, oavsett om vi är grabbar eller tjejer.

Hur gick det då med mitt fiskande? Jo, det upphörde tyvärr helt efter att kastspöet blev stulet ur vindsförrådet, tillsammans med en ångmaskin, pastellfärgade skidbyxor och en förlängningssladd till telefonen. Jag hoppas att tjuven fick användning för dem!

Ulla Bohman är chef för Lättläst-tjänsten

Centrum för lättlästs bloggstafett har nu pågått i en vecka. Gensvaret har varit stort. På en vecka har vi kunnat läsa sammanlagt 34 blogginlägg. För den som vill få en snabb överblick kommer här en sammanfattning av alla inlägg som skrivits sedan i torsdags förra veckan. Om du vill läsa om alla inlägg som har publicerats denna vecka kan du även läsa sammanfattningen från onsdags i förra veckan.
Till första sammanfattningen

Det är ett flitig gäng som har tagit över efter Johanna Karlsson. Författaren och läraren Pernilla Alm tog över stafettpinnen från Enligt O med blogginlägget Att förlora sitt språk är att förlora makt. I blogginlägget skriver Pernilla om när en person plötsligt berövas sin förmåga att tala och kommunicera.
"Samhället har strukturer som ska skydda. Man får en god man. En god man som ska se till ens bästa. Hur ska den gode mannnen kunna veta vad människan utan språk vill? Det vet ju alla att den som skriker högst får mest, vad får den som inte skriker?"
Läs blogginlägget

Författaren Agnes Hellström tog över efter Penilla Alm. Agnes diskuterar innebörden av att bli kallad duktig - på vilket sätt handlar det om makt?
"Hur många vuxna skulle beskriva sig själva med: Jag är duktig. På vad? Det betyder ju ingenting när det står för sig självt. Det får mig snarare att tänka på människor som gör vad andra vill att de ska göra, framför att själva bestämma. Ett ord definierat helt utifrån betraktarens ögon."
Läs blogginlägget

Clara Fröberg, fortsatte efter Agnes Hellström. Clara bloggar om minoritetsspråk, om hur hennes mormor på förbjöds att tala gällivarefinska på 1930-talet vilket ledde till att familjen förlorade sitt språk.
"När min mormor gick bort 2008 försvann den sista länken till gällivarefinskan ur vår familj. Min mormor tvingades prata svenska i skolan och lärde sedan aldrig vidare språket till sina barn. Idag är tvåspråkighet något värdefullt och premierat, och ibland undrar jag hur det hade varit för mig och mina barn om vi haft jellivaaransuomi som andraspråk, om min mamma pratat det med mig och om jag nu skulle ha lärt det vidare till mina barn."
Läs bogginlägget

Efter Clara Fröberg fortsatte PR-konsulten Camilla Eriksson. I blogginlägget Hur demokratiskt är maktens språk ger sig Camilla på ordet "makt". Vad innebär det egentligen?
"Ju mer A presenterar beslut för B genom att förklara och resonera, desto mer blir A gillad av B. Och ju mer någon gillar dig, desto oftare och lättare får du din vilja igenom. Andra taktiker för att uppnå makt är att upprätta goda relationer, hämta stöd från andra i organisationen, eller förhandla. Och hur görs detta? Genom orden. Såklart."
Läs blogginläget

Under veckan hakade också Språktidningens chefredaktör, Patrik Hadenius, på bloggstafeten. Patriks blogginlägg ger sig in i diskussionen om svenskans ställning gentemot engelskan, närmare bestämt nätverket Språkförsvarets kritik av Stockholms stads namnval av projektet med ett bilfritt Kungsgatan, "Open street".
"Det är inte ovanligt att vi använder främmande begrepp för att vi inte är riktigt säkra på vad vi vill säga. Då passar ett engelskt uttryck som handsken. Det händer också att vi använder engelska begrepp när vi är fullt medvetna om att de är luddiga för att det är just luddigheten vi vill åt."
Läs blogginlägget

Patrik Hadenius lämnade sedan över till Per-Åke Lindblom från Språkförsvaret som får utveckla sin kritik i inlägget Varför används engelskan vid namngivning av varumärken, slagord och projekt?
"Om jag inte är riktigt säker på vad jag vill säga, behöver jag inte tillgripa något annat språk än svenska, vare sig det är fråga om engelska, tyska, spanska eller franska. Jag tror heller inte att dessa psykologiska motiv styr de nämnda myndigheternas val vid namngivning; de tillerkänner helt sonika engelska språket magiska egenskaper, egenskaper som kan överföras till den myndighet etcetera som begåvats med ett engelskt namn, och som antas resultera i ökad besöksfrekvens, ökad internationell ryktbarhet etcetera."
Läs blogginlägget

Språkkonsulten och doktoranden Linnea Hanell fortsätter diskussionen om hur vi använder oss av engelska uttryck i svenskan. Linnea menar att det vi tycker om ett språk beror på vad vi tycker om personerna som talar och den kultur som språket talas i.
"Att fenomen som behöver ha hög prestige benämns med hjälp av högstatusspråk är ingenting nytt - det har kanske alltid funnits. Däremot låter det ofta väldigt löjligt - och det är nog vad det egentligen handlar om."
Läs inlägget

Ann-Marie Körling levererade sitt tredje inlägg på sin blogg Korlingsord.se. I inlägget Den tysta läsningens baksida ställer sig Anne-Marie frågan hur vettigt det egentligen är med tyst, egen läsning i skolan.
"Läsförmågan går ned. Intresset för boken blir allt mindre. Förmågan att läsa är inget som handlar om ensamhet, inte till en början. Bokens innehåll kräver människan. Att bli läsare kräver en läsare som visar vägen, banar vägen för litteratur, lyfter fram den, och ger den en daglig plats i klassrummet."
Läs inlägget

Ett annat bloggäng hittar vi efter Annelie Drewsen. Författaren Maria Edgren har tagit över från Malin Roca Ahlgren. I inlägget Nyckeln till allt är språket berättar Maria om sina år som lärare på en mångkulturell skola i Södertälje, om hur hon som lärare kände ett utanförskap eftersom hon saknade den språkliga nyckeln.
"De känslor som jag då kände och upplevde påminner mig än idag - utanförskapet, hjälplösheten och maktlösheten. En nyttig läxa för oss alla som arbetar ute i klassrummen, att få känna det som många av våra elever upplever dagligen. Vi måste bli bättre på att bjuda in till samtal, våga vara nyfikna, våga närma oss varandra genom våra olika språk."
Läs blogginlägget

Efter Malin Roca Ahlgren fortsatte läraren Elin Holmerin. I inlägget Den magiska gränsen diskuterar Elin gränsen mellan att säga vad man tycker och att kränka någon annan. Elin skriver också om problemet med att ha lässvårigheter i ett textbaserat informationssamhälle. 
"Vi bombarderas av information från alla håll. Vi förutsätts kunna hantera det. Vi förutsätt också vara riktigt bra på att hantera det. Alla är inte det. Hur slår det när det handlar om demokratin och makten?"
Läs blogginlägget

Elin Holmerin lämnade över till författaren Eva Holmqvist som skriver inlägget Att kunna läsa och skriva är en demokratisk rättighet. Där skriver Eva om hur viktigt det är att alla kan förstå vad som skrivs och kan förmedla vad de vill säga i skrift.
"Om du ska göra din röst hörd måste du kunna formulera dig effektivt i skrift. Om du ska kunna fatta beslut i svåra frågor måste du kunna förstå skriven information. Demokratin kräver därför att alla ska få lov att lära sig läsa och skriva. Inte bara hjälpligt utan tillräckligt för att ha tillgång till ett nyanserat effektivt skriftspråk."
Läs blogginlägget

Helena Dahlstrand fortsatte efter Eva Holmqvist och skriver om hur viktigt det är för demokratin med en mångfald inom litteraturen. Men Helena tycker att mångfalden är för liten eftersom bokbranschen bara vågar satsa på givna bestsellers, på bekostnad av nya tankar och idéer.
"För att kunna utvecklas som människa - inte bara när det gäller tillgången till ett rikt ordförråd, utan även när det gäller tankar och idéer - så krävs det även att det finns en mångfald inom litteraturen. Det behövs naturligtvis böcker med olika språklig svårighetsgrad och med olika syften som till exempel att underhålla, undervisa och/eller att utmana vår tankevärld."
Läs blogginlägget

Eva Friden-Kvist, som bloggar på Mångmamma, skriver om hur viktigt det är att ha tillgång till språk och till kunskap för att kunna vara delaktig i samhället. Det måste vi tidigt lära våra barn.
" Den största gåvan vi kan ge våra - och alla andras -  barn är inte dyra och flashiga presenter, inte det senaste i teknikväg, inte designerkläder eller mängder med materiella ting. Den största gåvan är vår tid och vår erfarenhet. Och allt börjar med språket .."
Läs blogginlägget

Svensk biblioteksförenings generalsekreterare, Niclas Lindberg, deltar också i bloggstafetten med blogginlägget Bibliotek är demokrati i praktiken. I sitt inlägg lyfter Niclas fram bibliotekens roll för demokratin - att ge fri tillgång till information och kunskap, och att vara till för alla människor i samhället.
"Se där - en checklista för hur biblioteken ska agera för att omsätta ordet demokrati i praktiken. Tänk på det nästa gång du går till jobbet om du arbetar på ett bibliotek. Du är med och skapar demokrati. Tänk på det nästa gång du besöker ett bibliotek. Du är med och skapar demokrati. Tänkt på det nästa gång ett bibliotek läggs ner. Vad betyder det för demokratin?"
Läs blogginlägg

Andra som har skrivit och kommenterat bloggstafetten

Flera personer inspireras av vår bloggstafett och väljer själva att skriva på temat språk, makt och demokrati.

Cilla Dalén, lärare vid Hjulsta skolor, har frågat sina högstadieelever vad de kom att tänka på när de hör orden språk, makt och demokrati. Kul idé Cilla! Så här sa några av eleverna:
"Om man har ett språk kan man förklara för varandra och inte behöva bråka. Språk är till för att vi ska kunna prata med varandra."
"Om man kan flera språk kan man få bättre jobb - då har man mera makt över sitt eget liv. Man kan få flera jobb om man är duktig på sitt modersmål också."
" Ett land kan få mera makt om deras språk sprids. Alla lär sig engelska, det sprids och de engelsktalande ländernas makt ökar. Alla ser på deras filmer till exempel."
Läs blogginlägget

Åsa Storck är författare och hon bloggar om hur det är att skriva lättlästa böcker.
"Idag är det härligt att se hur accepterat och självklart det blivit med lättlästa böcker. Det finns en förståelse för att lättläst också kan ha ett litterärt värde. För oj vad mycket åsikter det fanns om lättläst när jag började skriva."
Läs blogginlägget

Haka gärna på och diskutera på din blogg, kommentera bloggarnas inlägg, och sprid på twitter och på facebook. Hör gärna av dig till oss och berätta så vi inte missar vad du skriver.

På Centrum för lättlästs egen blogg händer det också saker. 8 SIDORS chefredaktör Malin Crona bloggad i förra veckan om ordens möjlighet till närhet, men också till distans.
"Vill jag verkligen släppa in dig i min värld, nå fram, få dig att förstå hur jag tänker? Eller vill jag behålla makten? Veta mer än du och vägra att dela med mig? Skapa avstånd."
Läs blogginlägget

Så, det var första veckan av Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati. Nu fortsätter vi!

Vi var sjutton år.
Vi delade allt.
Vi delade säng och telefonsvarare.
Trängdes i det lilla köket där min vän odlade potatis i pepparkaksburkar.
Ställde in teven i garderoben för att vinna en extra kvadratmeter i den trånga studentlägenheten.
Duschade i duschkabinen bredvid sängen. Men bara när inte den andra diskade.
Då kunde man bli skållad när vattnet blev för hett.
Någon gång stod det blommor och vin från någon beundrare i trapphuset,
vi delade solidariskt.
Men framför allt delade vi orden.
På det lilla köksbordet låg vårt block, där stort som smått avhandlades.
"Om jag inte är här när du vaknar är jag i skolan."
"Och om jag inte är här när du vaknar är jag med Bill på krogen."
Vi grälade i det där blocket.
Blev sams igen.
Hon stack till sjöss. Jag for till Stockholm.
Men vi återvände alltid till bokstäverna.
Ibland prydliga, sansande, eftertänksamma.
Ibland stora, spretiga, skrivna med så starka känslor att de rann ut på bordet.

Livet har stundtals placerat tusentals mil av jordklotet mellan oss.
Men vi har alltid mötts igen, i bokstäverna.
Ett skrynkligt vykort. En fullklottrad presentetikett.
Senare - ett mejl, ett blogginlägg. Som det här.

Jag har bara varit chefredaktör för den lättlästa nyhetstidningen 8 SIDOR i två månader.
Men att lära mig om lättläst har varit en del av min resa att lära mig om mig själv.

För mig har ord alltid handlat om att komma nära.
Varje människa som hamnat utanför ett pågående samtal, eller som älskat någon som slutar att kommunicera, känner till smärtan att bli utestängd, att inte få komma nära, förstå.

Att öva mig i att skriva lättläst har fått mig att om och om igen ställa frågan vad jag vill när jag skriver.

Vill jag verkligen släppa in dig i min värld, nå fram, få dig att förstå hur jag tänker?
Eller vill jag behålla makten? Veta mer än du och vägra att dela med mig? Skapa avstånd.
Är det ett medvetet val av myndigheter och forskare att skriva så folket inte förstår?

Min pappa brukade säga att jag skulle lära mig att tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin. Att jag skulle välja mina ord för att bli förstådd.

Är vi beredda att göra det?
Vill vi nå fram?
Vill du?

Malin Crona är chefredaktör för den lättlästa nyhetstidningen 8SIDOR.

8 SIDOR är till för alla som vill ha lättlästa nyheter. Den tryckta tidningen når varje vecka 100 000 läsare och samlar veckans viktigaste nyheter. På så sätt kan du hänga med i debatten även om du har svårt att läsa långa meningar och krångliga ord.

Under tiden 15 april till 5 maj ordnar Centrum för lättläst
en bloggstafett om Språk, makt och demokrati.
Här hittar du alla inlägg i stafetten

Vår bloggstafett har bara pågått sedan i söndags och vi har redan fått läsa nästan 20 intressanta, idérika och underhållande bloggar på temat Språk, makt och demokrati! Här följer en kort introduktion till varje blogginlägg.

Deltagarna i bloggstafetten

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth inledde bloggstafetten 15 april genom att gästblogga här på Centrum för lättlästs blogg. Kulturministern skriver om det viktiga, liksom det lustfyllda i att läsa.
"Grunden för bildning är att kunna läsa och skriva. Det finns inga genvägar. Det är också en förutsättning för en levande demokrati. Detta är inget som man kan lösa med en enkel knapptryckning, utan något som vi dag för dag och generation för generation måste arbeta med."
Läs blogginlägget

Mats Svegfors, VD på Sveriges Radios skriver utifrån ett journalistiskt perspektiv:
"Jag tar ett exempel igen: När man pratar om något speciellt kan det kallas "diskurs". Ett visst sätt att se på en sak kan kallas "paradigm". Om det är någon som inte hänger med i svängarna kan man säga att han är "alienerad"."
Läs blogginlägget

Mats överlämnade till Suzanne Osten, regissör och ledare vid Unga Klara, berättar om sina erfarenheter från teaterarbetet och mötet med publiken":
"Vi på teatern får ofta frågan från vuxna och lärare om barn förstår vår pjäs. Jag svarar då att förståelse inte är något vi kan mäta rakt av. Om vi fångar in vår publik och vinner deras intresse så tolkar publiken berättelsen med sina inre bilder från sitt liv."
Läs blogginlägget

Johan Unenge, Sveriges Läsambassadör, bloggar om ungas läsande och vikten av bra skolbibliotek:
"För att orden ska räcka behövs några att välja på. Ju fler desto bättre. Böcker är fyllda av dem. Man får dem i sig på köpet medan man blir underhållen av en historia. Om alla begrep att läsning kan vara det bästa fredsarbetet på jorden tror jag mer skulle göras för att bemanna skolbiblioteken."
Läs blogginlägget

Johanna Karlsson, lärare och redaktör på Bokhora.se, efterlyser fler bra böcker för elever med svenska som andraspråk.
"Ett av de största bekymren i min lärarvardag är att hitta välskrivna och kognitivt utmanande böcker skrivna på enkel svenska. Visserligen finns det ett par förlag som specialiserat sig på just den här typen av litteratur, men jag tycker inte att det finns så speciellt många bra böcker för mina elever."
Läs blogginlägget

Bloggaren Enligt O tog över stafettpinnen efter Johanna och skrev om vikten av att ge unga ett fungerande språk.
"Deras läsovana gör att de inte tar sig igenom böcker och inte heller dagstidningar. Inte konstigt då att de ofta ser sig som outsiders. Att de tänker att de inte kan påverka det samhälle de lever i."
Läs blogginlägget

Anne-Marie Körling är lärare och bloggar på Körlings ordlärare. Anne-Marie skriver först om magin som uppstår när en text möter sin läsare.
"Då händer det. Texten hakar sig fast i läsaren. Tiden stannar av. En magiskt koncentration uppstår: Kontakten mellan de skrivna orden och den läsande människan. Texten lyfter sig mot den läsande. Orden springer läsaren till mötes. Jag ser det ske. Läsaren är i texten."
Läs blogginlägg 1

I sitt andra inlägg berättar Anne-Marie om en laddad läsning av Anne Frank:
"Vi lyckades sitta fem minuter i deltagande tystnad för att försöka förstå vad Anne Frank och hennes familj fick göra för att inte bli upptäckta. Allt detta väckte frågor, tankar och funderingar. Litteratur gör så med oss människor.
Läs blogginlägg 2

Annelie Drewsen, lärare i svenska som andraspråk, bloggar om den omsorg om orden som krävs för att ge en unga människor ett nytt språk.
"Att lära sig ett språk är en resa utan slut. Det finns inget målsnöre. Vi är alla på väg och kan erövra nya språkliga verktyg varje dag, om möjlighet ges. Därför är det så viktigt att var och en möter texter, ord och samtalspartners som utmanar och förklarar - varje dag. För den som är ny i det svenska språket är även lättlästa texter en utmaning, en utmaning som utvecklar."
Läs blogginlägget

Malin Roca Ahlgren, författare, tog över Annelies stafettpinne. Malins blogginlägg handlar om den tid då katalonierna i Spanien inte fick använda sitt eget språk.
"Han föddes i Katalonien, men han fick inte tala sitt språk - katalanska. Inte förrän Francos död 1975 kunde språket återfödas i samhället, och på 80-talet kom de första katalanska demokratiska lagarna och förbudet att använda katalanskan avskaffades."
Läs blogginlägget

Sofia Mirjamsdotter, Mymlan, journalist, berättar om sitt förflutna som språkpolis.
"Om vi sedan uttrycker oss lite skröpligt, via skriven text, genom att tala med bruten svenska eller kanske hellre ritar en teckning, för att det är det språk en behärskar, är ointressant så länge vi kan delta i ett samtal."
Läs blogginlägget

Madelein Larsson Wollnik, Riksförbundet Attention, bloggar om den nedbrytande makt ord och benämningar kan ha.
"Jag som tror på ordets makt är övertygad om, ifall vi istället bemötts med ord som var vinklade positivt redan från början, hade samhället haft en helt annan syn på oss med diagnoser inom neuropsykiatri och då kanske särskilt oss med ADHD."
Läs blogginlägget

Roland Håkansson, Shia-bloggen, tog över Madeleins stafettpinne och bloggar om de hinder en person med hörselnedsättning kan möta.
"Presentationen var på engelska vilket jag var förberedd på, men han pratade otydligt och svagt och det var därför svårt att uppfatta. Inbjuden ambassadör somnade strax in att döma av ljudliga snarkningar."
Läs blogginlägget

Torsten Bengtsson, specialpedagog och författare, skriver om vikten av tidig lästräning - gärna med bra skönlitteratur.
"En önskan är förstås att barnens föräldrar är aktiva redan från tidig spädbarnsålder med rim, ramsor och sånger. Vidare med pekböcker, sagor och berättelser. Tänk om alla föräldrar sedan fortsatte att läsa böcker med sina barn i samma iver som de kör till alla tänkbara träningar och matcher. Vilken läsande generation vi skulle få!"
Läs blogginlägget  

Övriga bloggare som skrivit om Språk, makt och demokrati

Malins mamma berättar om dottern som har Downs syndarom den språkträning.
"Du som har lärt dig att prata går ju inte runt och tänker på det här. Orden bara hoppar ur munnen hela tiden. Men det kan vara bra att veta att alla barn lär sig olika snabbt och att en del behöver träna lite mer."
Läs blogginlägget

Lasse Edfast skriver på Same Same but different om möjligheterna och svårigheterna med ny teknik och demokratiutövandet.
"Jag tycker att det är skolans ansvar att se till att eleverna får denna kunskap, annars är det rika företagsledare med SEO-budget, journalister samt en och annan naturbegåvning som lägger beslag på internetdemokratin."
Läs blogginlägget

Hasse Boström på tidningen Dagen ansluter sig till Mats Svegfors resonemang om journalistiken.
"Ofta har texterna påverkats av ämnena och blivit onödigt krångliga och invecklade. Att skriva lättläst kräver lite extra ansträngning."
Läs blogginlägget

Sofie Bergkvist, Ord och text, skriver om att det kan svårt att lämna ifrån sig den makt skribenten kan ha över läsaren.
"Med hjälp av orden och meningarna kan författaren känna sig smart och överlägsen eftersom hen har kunskap som inte läsaren har. Det blir viktigt för författaren att behålla den här kunskapen själv och därmed behålla sin position gentemot läsaren."
Läs blogginlägget 

Till Bloggstafettens egen sida

Att kunna läsa böcker är en kunskap som aldrig blir omodern. Tvärtom är det en förutsättning för att också ta in annan kunskap, utveckla fantasin och inlevelseförmågan. Jag är dessutom övertygad att det är bristen på ord - och därmed svårigheter att kunna kommunicera - som får knytnävarna att tala i stället.

Därför oroar det mig att läskunskapen och ordförståelsen är låg, och minskar, bland många unga.

I PISA-studien, som presenterades i december 2010, visade det sig att nästan en fjärdedel av pojkarna, som deltog i undersökningen inte nådde den nivå som enligt Skolverket är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig också annan kunskap. Många uppger dessutom att de aldrig läst en bok. Ännu värre är att somliga "skryter" med att de aldrig läser!

Jag möter ibland argumentet att det finns många andra sätt att "läsa" nuförtiden. Datorer, läsplattor och andra tekniska innovationer gör att unga konsumerar text, kommunicerar och skriver på ett annat sätt än tidigare generationer. Det stämmer säkert, men att kunna läsa en bok mellan hårda pärmar är fortfarande lika viktigt.

Grunden för bildning är att kunna läsa och skriva. Det finns inga genvägar. Det är också en förutsättning för en levande demokrati. Detta är inget som man kan lösa med en enkel knapptryckning, utan något som vi dag för dag och generation för generation måste arbeta med.

När boktryckarkonsten uppfanns i slutet på 1400-talet oroade sig "de lärde" för att folk skulle glömma sina plikter och förlora sig i böckernas värld! Att läsa är också förenat med glädje och lust. Så låt dig förloras in i böckernas värld.

Lena Adelsohn Liljeroth (M), Kulturminister

Det här blogginlägget ingår i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati.
Adressen till bloggstafetten är www.lattlast.se/bloggstafett