Ord har alltid fascinerat mig. Svåra ord, roliga ord eller ord som bara känns bra i munnen att säga. Ord har också upprört mig för att de är obegripliga, utestängande, kränkande eller fördomsfulla.

När jag var 11 år fick jag i julklapp ett fiskespö, ett kastspö med en Abumatic-rulle. På kartongen till rullen stod det "Grabbar - lär er fiska på 5 minuter!". Vad ger det för signaler till en friluftsintresserad ung tjej? Jag skrev faktiskt ett brev till tillverkaren om att tjejer också vill lära sig fiska. Jag var arg och kände mig kränkt. Jag fick inget svar.  

Språket används på olika sätt för att utöva makt, för att inkludera vissa och exkludera andra. Ibland gör skribenten det medvetet, men ofta tror jag att det sker omedvetet och av gammal vana. Vi skulle behöva fler som reagerar som den lilla pojken i sagan Kejsarens nya kläder, han som vågar säga sanningen att kejsaren faktiskt är naken. Jag funderar ibland på hur ofta det fattas beslut utifrån underlag som inte alla i den beslutande församlingen förstår i detalj. Hur ofta är det någon som vågar ställa sig upp och säga:
− Det här är obegripligt! Jag förstår inte vad det här betyder! Kan någon förklara?

I mitt jobb på Lättläst-tjänsten här på Centrum för lättläst bearbetar vi samhällsinformation till lättläst svenska. Flera gånger har vi fått respons från våra kunder att så här enkel och tydlig får inte informationen vara. Handlar det om att man är rädd för att den enkla texten förringar den egna kunskapen, eller att det ska bli för tydligt vilka rättigheter den enskilda medborgaren har?

Vi har bestämt att vårt samhälle ska vara tillgängligt för alla. Tillgänglighet handlar i högsta grad också om information. Att ha tillgång till enkel och begriplig information är en förutsättning för delaktighet, och delaktighet är grunden för en stark demokrati.

För mig så hänger allt ihop - språk, makt och demokrati. Ett tillgängligt språk gör det möjligt för folket att ha makt, vilket är demokrati.

Så låt oss stötta varandra i att våga säga "Jag förstår inte" när det är något vi läst som är obegripligt. Tillsammans kan vi alla vara den hjältemodiga pojken i den gamla sagan, oavsett om vi är grabbar eller tjejer.

Hur gick det då med mitt fiskande? Jo, det upphörde tyvärr helt efter att kastspöet blev stulet ur vindsförrådet, tillsammans med en ångmaskin, pastellfärgade skidbyxor och en förlängningssladd till telefonen. Jag hoppas att tjuven fick användning för dem!

Ulla Bohman är chef för Lättläst-tjänsten