I mitt jobb går jag på många olika slags möten. Vi pratar om intressanta och viktiga saker. Meningen är att vi ska hjälpas åt för att lösa problem. Och att vi ska förmedla olika saker till varandra. Oftast förstår vi varann och gör oss förstådda. Nästan alltid anstränger vi oss för att förstå varann och att göra oss förstådda.

Men det händer att jag hamnar på möten där någon avsiktligt svänger sig med ord och formuleringar. Personen använder ovanliga begrepp och fackuttryck, säger en sak, vänder runt på det sagda några varv, vänder tillbaka igen, för att slutligen upprepa det första, gärna med eftertryck.

Och jag sitter där och undrar vad personen egentligen ville ha sagt. Varför personen använde flera minuter till att säga det här som kunde uttryckts med en enda mening. Eller varför personen sa precis samma sak som en annan just sagt. Bara på ett mycket krångligare sätt.
Det brukar jag fundera på.

Fast det händer också att jag inte hinner fundera något alls.  Att jag bara känner mig liten och obetydlig. Att jag vill säga något, men inte hittar några ord alls. Att jag undrar vad jag gör där. Att jag känner mig som en liten skolflicka igen.

Det händer också att jag försöker säga något. Men då snubblar jag på orden. Hittar inga formuleringar. Känner mig oinsatt i ämnet. Och ler lite generat efteråt. Och jag upplever att det inte är någon som ser ut att lyssna så särskilt på mig.

Efteråt kan jag bli arg. Då vill jag bara säga ifrån: att det här som du sa, det var faktiskt inte särskilt märkvärdigt. Jag tänkte precis dina tankar. Jag visste precis det som du vet. Men jag fick inte fram det. Jag fick inte till det. Och jag skämdes för att jag inte fick till det. Men det är faktiskt inte så att jag vet mindre än du.

Men det blir inte mina förslag som lyssnas på. Det är ingen som nickar sådär medhållande när jag talar. Det blir inte mina idéer som antas. Och jag går från mötet med en stunds osäkerhet som jag inte kände innan jag kom dit.

Det är väldigt nyttigt att hamna på de här mötena ibland. De här mötena där någon avsiktligt svänger sig med ord och formuleringar.

Det här blir det sista inlägget i Centrum för lättlästs bloggstafett på temat Språk, makt och demokrati. Vi är alldeles överväldigade av alla inlägg vi fått in. 50 blogginlägg som på olika sätt berör demokrati och delaktighet!

För det är precis vad det här handlar om. Språk ger makt och makt ger möjlighet att påverka och för att det ska kallas demokrati ska alla ha möjlighet att påverka.

Det är därför Centrum för lättläst arbetar för allas rätt till nyheter, information och litteratur. Det är därför vi ger ut 8 SIDOR varje dag på webben, att lyssna på eller läsa. Det är därför vi ger ut ett 30-tal böcker varje år, i olika genrer, för olika slags läsare och utan att tumma på kvaliteten. Och därför hjälper vi myndigheter, företag och andra att ta fram information som alla kan ta till sig. Det låter så självklart. Men det är det inte. Vi och andra argumenterar varje dag kring varför detta behövs.
Är inte det konstigt?

Camilla Batal, chef för marknad och kommunikation på Centrum för lättläst

Zinat Pirzadeh, komiker, skådespelerska och författare:
"Kära älskade svenska språk som känns lika nytt varje dag och varje gång nya ord flyttar in. Många år av mitt liv har jag tillbringat i Sverige, men utan att ta yttrandefriheten för given, ty där jag växte upp kan kraftfulla ord som frihet och jämlikhet och rättvisa kosta en ens liv."
Läs blogginlägget

Lena Maria Nordstrand, Förlagschef på Nypon förlag:
"Vi får inte skapa ett samhälle som innebär att barn riskerar att hamna utanför redan i skolan, genom att de inte ens har glasögon som gör att de ser vad som står på svarta tavlan, whiteboarden eller smartboarden. Vi får inte skapa ett samhälle som gör det svårt att ta till sig information och kunskap om man inte har att inte har tillgång till olika dyrbara tekniska lösningar."
Läs blogginlägget

Martin Lund, lärare, bloggar som Caligulas konstaterande:
"När jag undersökt åttio år gammalt studiecirkelsmaterial från ABF så har jag häpnat över den höga nivån. Statare och lantarbetare, med enbart en bibel, en psalmbok och en postorderkatalog i hemmet, skulle studera kommunal- och skattekunskap som får en nutidsmänniska att baxna. Heavy shit. Men skulle arbetarna ta över makten så krävdes kunskaperna att bygga ett värdigt samhälle."
Läs blogginlägget  

Helena Dahlstrand, bokförläggare, författare, musiker och regissör:
"Ett mer avancerat och nyanserat språkligt uttryck behöver inte nödvändigtvis vara djupsinnigt eller ge omvälvande insikter. En bästsäljare är kanske inte alls en bok som påverkar ditt liv i någon större grad. Den berättelse som påverkar just dig starkt kanske är en bok som bara läses av några hundra. Inget är givet men alla dessa uttryck behövs för att det ska finnas ett urval och en mångfald inom litteraturen."
Läs blogginlägget

Maria Johansson, Förbundsordförande i DHR:
"Lokalen man valt har stolta anor och långa traditioner. Men - entrén är inte för alla, den ståtliga välkända trappan framför byggnaden hänvisar vissa av sina besökare att ta en annan väg, om hörnet, via en dörr som inte alltid är öppen. Den ståtliga trappan utestänger, delar upp och sorterar. För mig blir budskapet dubbelt och tyvärr arrangörens ställningstagande för mänskliga rättigheter urvattnat. Jag väljer därför, i enlighet med DHRs principer för vårt arbete för tillgänglighet och användbarhet, att avstå."
Läs blogginlägget

Magda, lärare
Killarna avskydde att läsa. Verkligen avskydde. Jag läste högt i stället. Vi läste Vampyren från Blackeberg (en lättläst version av Låt den rätte komma in) och stämningen var samtidigt både vilsam och förtätad i det lilla klassrummet. Högläsning är magiskt på det viset och det fungerar lika bra med småbarn som med gymnasieelever. En liten bit in i boken fick jag en rejäl förkylning och tappade rösten..."
Läs blogginlägget 

Kristina Alexanderson, chef för Internet i skolan på Stiftelsen för Internetinfrastruktur:
"Mina tankar far genast till de möjligheter som webben kan ge till barn, unga, vuxna att använda det vidgade textbegreppet för att ta del av information. Webben ger oss som skribent möjlighet att använda flera olika medier för att förmedla mitt budskap, allt från talsyntes till film, till ljudfiler till bilder."
Läs blogginlägget

Helene Torvaldsdotter Dehring, distriktsköterska och ledamot (m) kommunstyrelsen Karlstad kommun:
"Som ett led i demokratifrågan lägger nu majoriteten i Karlstads kommunstyrelse ett politiskt initiativ att Karlstad kommuns hemsida ska bli certifierad som godkänd lättläst webb. De som arbetar med texter ska gå utbildning i att skriva lättläst svenska samt att nyheter ska vara aktuella på den lättlästa webben. Vi vill fördjupa arbetet med lättläst. Målet är att Karlstad ska bli bäst i tillgänglig lättläst information."
Läs blogginlägget

Ola, Emmaboda bibliotek:
"‐ "Men varför går du inte till biblioteket i stället för att snatta böcker"? frågar jag Miira under läsningen. "Det är gratis hos oss". Det är helt meningslöst att ställa frågor till fiktiva romanfigurer och förvänta sig ett svar, men i alla fall, varför gör hon inte det? Är biblioteket nedlagt i den fattiga stadsdelen där hon bor? Eller har hon en föreställning om att biblioteket inte är till för sådana som hon?"
Läs blogginlägget

Thomas Olofsson, Kalmar bibliotek:
"Man skall icke förakta det lättsmälta. Det lättsmälta är ofta behagligt, lätt och elegant. Här är det därför på sin plats att nämna "Ockhams rakkniv" - en princip som enkelt uttryckt betyder "krångla inte till saker i onödan". En annan liknande tumregel är "Kill your darlings" - en formulering som sannolikt William Faulkner var den förste att använda. Det betyder att man inte skall vara rädd för att ta bort bisatser eller andra litterära saker som s.a.s. är i vägen - även om man själv tycker att de är fantastiskt bra."
Läs blogginlägget 

Läs sammanfattning 1 
Läs sammanfattning 2 
Läs sammanfattning 3

Häromdagen när jag lekte med min sexårige pojke tittade han plötsligt upp på mig och sa;

− Mamma du pratar konstigt, men det gör inget. Du är inte härifrån

Jag blev full i skratt då han själv bryter på skånska.

Han har rätt. Jag är inte härifrån, och visst, jag bryter när jag pratar. Jag bryter också när jag tittar. Jag är nämligen Astigmatiker. Men jag bryter inte när jag skriver. Det Persiska språket, som jag fick i mig med modersmjölken är grunden till mitt svenska språk

Det är inte fy skam med tanke på att det språk jag har med mig är frukten av åratal av studier och min mors tvångsmatande av oss barn med litteratur och fagra ord. Som barn avskydde jag hennes besatthet av språk, men idag känner jag stor tacksamhet. Idag har jag förlikats med tanken på att jag aldrig kommer att prata som en infödd svenska, men det hindrar mig inte i min strävan att kunna skriva som en.

Det är en stor gåva att få ett nytt språk, komplett med stora och små ord, kloka och ibland märkliga talesätt, och naturligtvis alla viktiga regler (tillsammans med talrika undantag från samma regler).

Kära älskade svenska språk som känns lika nytt varje dag och varje gång nya ord flyttar in. Många år av mitt liv har jag tillbringat i Sverige, men utan att ta yttrandefriheten för given, ty där jag växte upp kan kraftfulla ord som frihet och jämlikhet och rättvisa kosta en ens liv.

Idag är jag verksam bland annat som författare och har debuterat i hösten 2011 med min roman Fjäril I Koppel. Mitt skrivande är ett sätt för mig att återgälda att just jag fick överleva och komma till friheten, nu är min uppgift att berätta och dela med mig, i hopp om att kunna stödja och ge fler kvinnor en röst också på de platser där alla av kvinnligt kön ses som Satans redskap.

Som älskad mamma, stundvis hatad dotter, och nyfödd författare, var jag fylld av andakt när jag skrev klart min bok nitton minuter över fyra, den åttonde mars 2011 på själva internationella kvinnodagen, som av ren tillfällighet. Men var det verkligen bara slumpen?

Jag är född i norra Iran som enda dotter till en ilsken men kultiverad mor som gav näring till vår kärlek till det skrivna ordet, och en björnstark men ofta frånvarande far. Efter en vild och ganska kravlös barndom, blev mitt unga vuxenliv i den nya islamska efterrevolutionära staten en sann mardröm. Idag är jag en fri kvinna som bor i mitt nya hemland Sverige. Nu skriver jag för att jag bara måste, och för att skrivandet har blivit en viktig del av mitt liv. Må alla i hela världen får ta del av yttrandefriheten.

Vid pennan,

Zinat Pirzadeh, komiker, skådespelerska och författare

Att läsa morgontidningen är för mig vardagskultur. Jag får information och kan bilda mig en uppfattning. Jag kan diskutera det jag läst och jag är med i gänget. 2001-2003 var jag projektledare för LäsLust i Värmland, ett riksomfattande projekt i samarbete med FUB, FA, Studieförbundet Vuxenskolan, Länsbiblioteket, Region Värmland, Tal-och punktskriftbiblioteket samt Centrum för lättläst.

Projektet var för mig startskottet för något som jag kom att brinna för och som jag trodde vara en självklarhet, att alla ska kunna vara delaktiga var och en på sitt sätt. Jag var också i början av en politisk väg som jag sedan har fortsatt på.

Otillgänglig information ökar utanförskapet och kan få människor att känna sig mindre värda. Det måste vi motverka i alla led

Alltför många tror att tecken på bildning och intelligens är att använda stor textmassa och komplicerade ord.  Jag tror att det är precis tvärtom och tror att ett nytt tänkesätt är på väg in i vårt samhälle, att det börjar bli "inne" att skriva lättlästa texter.

Min hjärtefråga är att arbeta politiskt för delaktighet som en viktig demokratifråga.

Vi ska fördjupa det pågående arbetet med lättläst. Som ett led i demokratifrågan lägger nu majoriteten i Karlstads kommunstyrelse ett politiskt initiativ att Karlstad kommuns hemsida ska bli certifierad som godkänd lättläst webb. De som arbetar med texter ska gå utbildning i att skriva lättläst svenska samt att nyheter ska vara aktuella på den lättlästa webben. Vi vill fördjupa arbetet med lättläst.  Målet är att Karlstad ska bli bäst i tillgänglig lättläst information. 

Helene Torvaldsdotter Dehring distriktsköterska och ledamot (m) kommunstyrelsen Karlstad kommun