När man ska uppmuntra till läsning, vad ska man då trycka på, att det är roligt eller att det är nyttigt att läsa. Jag har alltid förordat att man ska trycka på att det roligt, på lärarforumet lektion.se presenterar jag mig med:  "är av den bestämda uppfattningen att lästräning förutsätter läsglädje" (här finns Forum för lässvårigheter & ovana läsare på lektion.se)

Men i förra veckan läste jag en artikel i DN av Lotta Olsson, en på alla sätt klok och förståndig skribent. Rubriken var: Sluta tala om glädjen i att läsa. Den fick mig onekligen att stanna till. Olsson skriver bland annat ( hela artikeln finns här)

"Men mer och mer börjar jag misstänka att vi tänker fel, vi som försöker få andra att läsa. Vi försöker hitta den magiska boken som ska få icke-läsarna att se ljuset. Det verkar ju inte gå alls. Vi kanske hellre borde säga: skönlitteratur är viktigt, oavsett vad du tycker. För du behöver läsa. Språk är makt. Kan du uttrycka dig väl muntligt och skriftligt så kommer folk att respektera dig, och genvägen till ett bra språk går genom skönlitteraturen.

Dessutom kommer du att klara skolan bättre, för du kommer att läsa läxorna snabbare och få större förmåga att urskilja vad som är viktigt i lärobokstexterna.

De flesta kan ju läsa, men är i grunden rätt ointresserade numera när det finns mer lätt-tillgänglig underhållning."

Detta låter ju riktigt rimligt.

Sedan drog jag mig till minnes hur man bedrev lästräning på industriprogrammet i Hofors. Där fick eleverna läsa skönlitteratur en kvart varje morgon. Resultatet var strålande, på tre terminer förbättrade sig eleverna från att i genomsnitt ligga på värde tre i läsförmåga till att ligga på värde sex.
Men som en elev sa: "Visst är det bra att vi gör det här, men inte går jag till bokhandeln eller biblioteket för det".
Projektet hade skapat en god/bättre läsare, men inte en entusiastisk. Vi som är tillräckligt gamla kanske kommer att tänka på Arne Tammers "ge mig en kvart om dagen".

Så vilket argument ska vi gå på med, att det är roligt eller nyttigt att läsa? Oavsett vad vi väljer så behöver vi fortfarande goda böcker (skönt för oss som jobbar på bokförlag).  Den nyttiga lästräningen går lättare med spännande och engagerande böcker, på samma sätt som den nyttiga löpträningen går lättare med sköna och bekväma skor.

Erik Rågvik

Vi står i kö. Vi är punktliga. Vi behöver gott om plats på bussen och badstranden.

Och så finns det en intressant text om svenska möten. Jag visade upp den här boken på ett äldreboende nyligen. Tänkte att det kan vara roligt för de äldre att få högläsning ur "Typiskt svenskt."

Det första som händer är dock att en i personalen pekar på sidan 59 och med eftertryck säger hon: "DET HÄR skulle jag vilja ta med i nästa veckobrev! … Fast då skulle kanske chefen bli sur."

Så här står det på sidan 59:

"På mötet kan du tycka olika
jämfört med de andra på jobbet.
Men bara till att börja med.
Målet är att alla på mötet
ska bli överens.
Tycker du fortfarande i slutet av mötet
att mitt förslag är dåligt?
Då tar vi ett möte till om saken! "

Jag säger inte vilket äldreboende den här personalen jobbar på. Då kanske chefen blir sur.

AnnMarie Lindman

Erik Rågvik

"That is very good"

Vi har besök från Adriana från Mexico. Adriana jobbar med tillgänglighetsfrågor för personer med funktionsnedsättning och vi berättar för henne om hur det ser ut med lässvårigheter i Sverige. För henne är siffran 25 procent en ganska bra siffra. "Jasså, inte fler?"

Det är få som är analfabeter i Sverige idag, som inte kan läsa över huvud taget. Men det finns en annan form av analfabetism - funktionell analfabetism. På wikipedia beskrivs funktionell analfabetism som läs- och skrivförmågor som är otillräckliga "för att klara vardagen och anställningsuppgifter som kräver läskunskaper som överstiger en grundläggande nivå". Det jämförs med att kunna läsa och skriva ungefär som en mellanstadieelev. Det räcker alltså inte med att ha knäckt läskoden, man måste ha en välutvecklad läsförmåga för att klara sig i vardagen, och för att vara delaktig i samhället.

Studien IALS, som visade att en fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning inte når upp till grundskolans krav på läsförmåga, genomfördes 1996. Det är nu 17 år sedan. Hur står sig den siffran idag, kan man fråga sig? Tyvärr har ingen lika omfattande studie gjorts sedan dess. Däremot får vi ständigt rapporter om problem med bristande läsförmåga. Undersökningar på svenska elever visar att läsförmågan har blivit sämre, 17 procent av 15-åringarna klarar inte godkänt i läsförståelse i senaste PISA. Lärare på högskolan berättar om omfattande problemen med studenter som inte kan läsa och skriva ordentligt  - läs artikel i Lundagård. Dessutom visade en EU-rapport  i höstas att 75 miljoner vuxna européer saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter.

Det behövs färska siffror om hur det egentligen står till med läs- och skrivförmågan bland vuxna idag. Därför är vi mycket glada över att ny stor läsundersökning om vuxnas läsförmåga presenteras i höst. PIAAC  är en internationell undersökning om läs- och räknekunskaper som tittar på hur vuxna individer använder sina kunskaper i vardagen, hur man söker information eller löser problem med hjälp av en dator. I Sverige ingår 10 000 personer i undersökningen.

Vad vi kan vänta oss för resultat är svårt att säga. Är det fortfarande en fjärdedel som har svårigheter med läsningen? Eller är det bättre nu? En sak kan vi i alla fall konstatera. Oavsett om det är 25 procent, 15 procent eller 5 procent som inte når upp till kraven för grundläggande läsförmåga är det ändå för många. Vi har nolltolerans när det gäller bristande läsförmåga. Ingen ska behöva stå utanför bara för att texter är för svåra. Punkt.

Karin Husberg, Lättläst-tjänsten

Många hittar inte fram till böckerna på egen hand. Andra klarar inte av att läsa själva. Men alla människor har behov av att ta del av både berättelser och fakta.  Genom böckerna blir världen större. Vi lär oss saker om andra människor, andra kulturer, andra tidsepoker. Vi kan sätta vårt eget nu i relation till något större.

Behovet finns men ibland finns inte förmågan eller möjligheten att hitta fram till berättelsen. För att en bok ska nå den som kommer att få stor glädje och nytta av den måste det ibland finnas förmedlare. Det är något som Centrum för lättläst arbetar med. Förmedlare kan vara anhöriga, personal, frivilliga, lärare, bibliotekarier.

En annan viktig person är läsombudet - den person som läser högt för dem som av olika skäl inte kan läsa själva. Genom projektet Läskraft! har Centrum för lättläst också inspirerat och utbildat frivilliga och anhöriga att läsa högt, särskilt för personer med demens.

Högläsning leder till samtal. Goda samtal som leder till välbefinnande och ökad livskvalitet. Att läsa tillsammans tar tid. Det är svårt att ha bråttom när man läser.

Många unga människor har också svårt att läsa i dag. Det är en utmaning för demokratin. Den som inte har språket, som inte finner ord eller förstår vad orden betyder tystnar till slut. För att väcka läslusten krävs böcker som man förstår och orkar läsa. Vi vet att läslust är nyckeln till kunskap och deltagande i samhället.

På Världsbokdagen vill vi på Centrum för lättläst slå ett slag för boken - detta fantastiska verktyg för fantasi, upplevelse och kunskap. Men vi vill samtidigt slå ett slag för betydelsen av läsombud, förmedlare och lättlästa böcker. Världsbokdagen är en bra dag att börja, sen kan varje dag bli till en bokdag!

Snart ger vi ut vår tusende bok - boken om Alfred Nobel. Till dess är här är några tips på böcker både för högläsning och för unga ovana läsare:

Tillbaka till minnena
Jag känner mig ledsen
Kickboxaren
Jag är Zlatan

Ann Katrin Agebäck
direktör

Och det gjorde han ordentligt.
Han sade "att investera begränsade resurser i fysiska rum med tryckta böcker ... känns inte framtidsinriktat".

Detta har han naturligtvis fått på käften ordentligt för, men oftast utifrån att han leder en friskolekoncern som bara är ute efter att tjäna pengar. Det må vara sant, men jag tror att han faktiskt menar vad han säger. Jag tror att han menar att har eleverna en dator med internetuppkoppling så har de vad de behöver. Och det är ju egentligen ett större misstag än lite gammaldags profithunger.

För det första så finns inte allt på internet.
För det andra så även om inte allt finns på internet så finns där väldigt mycket. Så mycket att internet funkar bäst för att fördjupa sina kunskaper i ämne som man redan kan en del om.

Jag kan tänka mig att en hel del av JB-skolornas elever missat rätt avfart på informationsmotorvägen och svarar "kopiera från Wikipedia" på frågan "vad innebär informationssökning och källkritik för dig?".

Och börjar vi sedan prata om lästräning och få upp läsförståelsen så blir den där datorn med internetuppkoppling ännu mer otillräcklig. Lite som att hålla upp en glasspinne och säga att det är dags för en rejäl brasa. För att få någon form av fason på läsningen krävs det 5000 timmars läsning av gradvis mer krävande texter.

Men det är klart om vi antar att alla elever är ena jävlar på att läsa, kan det mesta i sina ämnen och har föräldrar som kan fylla ut luckorna så funkar det bra med en dator och internetuppkoppling. Om vi inte riktigt tror att det är så, så behövs det ett skolbibliotek med bra innehåll och inte minst en skolbibliotekarie.

Erik Rågvik

Se filmen med Lotta

"Om det kan fastställas
vilka som är Haddiles biologiska föräldrar
ska socialtjänsten också utreda
om de har möjlighet och förmåga
att ta hand om henne och om det är
förenligt med utlänningslagstiftningen
och barnkonventionen att hon utvisas
till Algeriet", skrev TT.

Senare kom ett nytt telegram
med en korrändring.
Nu har de förstått att deras
text är omöjlig att läsa, tänkte jag.
Men nej, ändringen handlade
om ett stavfel.

Det är inte är så konstigt
om det smyger sig in stavfel
i en mening på 39 ord.

Det kan smyga sig in både
syftningsfel och faktafel,
det är lätt att gömma sig bakom ord.

Det var inte första gången den här
veckan jag fick ändra väldigt mycket
i ett TT-telegram.
Det gör vi på 8 SIDOR varje dag.

TT vänder sig förstås inte till läsovana
personer. Men jag tror inte att någon
som öppnar tidningen på morgonen
vill få en så omöjlig mening till frukost.
Inte jag i alla fall.

Så här skrev jag i 8 SIDOR:

"Domstolen säger att Migrationsverket
gjorde fel. Sverige ska inte utvisa ett
barn som föräldrarna kanske inte
kan ta hand om, säger domstolen."

Vi har kräsna läsare som inte
vill att vi gömmer oss bakom ord.

Det känns bra.

Agnes Sauter är reporter på 8 SIDOR och blir arg när det känns som att myndigheter inte vill att man ska förstå vad de menar.

Tillgänglig information för delaktighet

Temat för Lättläst-dagarna 2012 var att tillgänglig information är viktig för människans möjlighet att vara delaktig i sitt samhälle. Begriplighet är en integrationsfråga. Den som inte kan ta del av information, får också svårt att vara delaktig.

Lättläst information på en kommuns webbsida är ett sätt att lägga grunden till en sådan delaktighet. Det är också en fråga om att ge service till kommunens alla medborgare och att visa att alla är lika viktiga.

Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning har svårt att ta till sig all information ur texter i en vanlig dagstidning. Därför behöver kommun- och samhällsinformation vara extra tydlig. Hela 7-8 % har sådana lässvårigheter att en lättläst text är deras enda möjlighet att ta till sig skriftlig information. Men varje tillfälle då en av dessa personer faktiskt läser och förstår texten får personen värdefull lästräning. Läsning är ofta vägen in i samhället. Lästräning behövs under hela livet.

Kvalitet granskas i text,
innehåll, form och bild

En tredjedel av landets kommuner har idag information på lättläst svenska på sin webbplats. Sedan förra veckan finns det sex kommuner i Sverige som har gått steget längre, och har en certifierad lättläst webbplats. Vi gratulerar och välkomnar Växjö kommun! Sedan tidigare är Borås kommun, Forshaga kommun, Piteå kommun, Vellinge kommun och Boden kommun certifierade.

Växjö kommun:
http://www.vaxjo.se/lattlast 
Borås kommun
http://www.boras.se/lattlast 
Forshaga kommun
http://www.forshaga.se/lattlast 
Piteå kommun
http://www.pitea.se/lattlast 
Vellinge kommun
http://vellinge.se/lattlast 
Boden kommun
http://boden.se/lattlast 

Att certifiera var självklart

Att certifiera var självklart, säger Henrik Nilsson, kommunikationschef på Växjö kommun, som motiverar detta med att kommunens medborgare alltid ska få kvalitet i sina kontakter med kommunen.

FOTO: Henrik Nilsson, kommunikationschef Växjö kommun, har mottagit beviset för certifiering av Ulla Bohman, chef för Lättläst-tjänsten vid Centrum för lättläst.

För personliga kontakter och telefon har Växjö kommun skapat ett kontaktcenter med en nybyggd reception och en tydlig väg in där alla kan få svar på sina frågor. På samma sätt tänker man med den information som skrivs på webbsidan - den ska vara tillgänglig och begriplig för alla.

Växjö kommuns lättlästa webbplats finns på www.vaxjo.se/lattlast.
Så här skriver Växjö kommun mer om varför man valde att certifiera sin webbplats:
Läs deras skäl

Certifieringen för Lättläst webb är en kvalitetsstämpel. I certifieringsarbetet ingår kvalitetsgranskning av text, innehåll, form och bild utifrån kriterier för lättläst information. En kommun eller ett företag som certifierar sin webbplats får bland annat rådgivning, rabatt på textbearbetningar och en föreläsning som handlar om förståelsen för lättläst, där alla medarbetare kan medverka.

- Växjö är en kommun som visar i handling att man vill vara en kommun tillgänglig för alla, och är därför ett föredöme för andra, säger Ulla Bohman, vår chef för Lättläst-tjänsten.

Det är en av de saker som gör mig glad idag.

Att tänka rätt är stort.
Att tänka fritt är större.
Men att tänka lätt är kanske det viktigaste?
Då kan fler tänka tillsammans
Tänk lätt. Skriv lätt.
Då kan fler vara med.
Det största sker när fler kan vara med!

Linda Åslund

Läsombud även för unga!

Det är måndag och årets bokmässa är slut. Intrycken är många och det tar troligen några veckor innan vi smält dem alla och hunnit fundera på vad som händer nu. Det första och kanske största som hände var på torsdag förmiddag då litteraturutredningen presenterades. Det står inte så bra till med läsförståelsen i Sverige. Det visste vi redan, men nu blev det ännu tydligare. Vi vet ännu inget om vad utredningen får för konsekvenser. Läslyft och Läsombud i förskolan var några av de förslag som nämndes upp av Tomas Lidman, Litteraturutredningens ordförande.
Så här står det om förslaget med Läsombud i förskolan

Biblioteken ointresserade av ointresserade läsare...?

Just nu debatteras litteraturutredningen i hela landet. I går skrev DN om att Datorer och läsande inte är motsatser Frågan om skolbibliotek tas som vanligt upp och journalisten utgår från att skolbibliotekarier inte arbetar med att stimulera till läsning hos de som inte läser, citat Erik Helmersson: "... är det inte alls givet att förslag som fler skolbibliotekarier får unga att läsa mer. Risken är att man bara når de redan frälsta".

Det är intressant att man inom media tror att bibliotekarier är helt ointresserade av ovana, ointresserade läsare, nysvenskar som inte kommit igång med läsning eller de med funktionsnedsättning som behöver extra hjälp att komma igång. Titta på Årets skolbibliotek och på skolbibliotek som till exempel Komvux Södervärn och Polhemsskolan i Gävle som arbetar på ett utmärkt sätt för att nå fram till nya läsare. Det finns förstås många fler exempel. Varför inte göra ett reportage i DN från något av dessa?

Men vi håller med om att läsning inte bara är litteratur. Visst läser man också på en dator när man gör andra saker. Vi vet ju att nyhetsläsning förbättrar läsförståelsen, både i papperstidning och på dator. Och självklart är det en demokratifråga som behöver lyftas ett snäpp högre i debatten, att 25 % av Sveriges befolkning har svårt att läsa en vanlig dagstidning.

Det här är inte bara en uppgift för skolan utan det är en folkbildningsfråga som påverkar i stort sett alla områden i samhället. Inte minst gör Digidel ett viktigt arbete med att öka datoranvändningen hos alla grupper i samhället. Vi från Centrum för lättläst vet att de med lässvårigheter eller ovana läsare inte självklart läser på en dator utan stöd från till exempel en skolbibliotekarie. Det är inte alltid lättare att ta till sig komplex skriftlig information bara för att den finns på en skärm.

Händelser i monter B04:40

Men det hände mer på Bok&Bibliotek förstås. På torsdagen var det full aktivitet i monter B04:40 med intressanta och spännande diskussioner med såväl läsombud som lärare och bibliotekarier. Och många andra, till exempel kom kulturministern på visit och kollade särskilt in nya lättlästa Röda rummet.

Malin Elgborn pratar med kulturministern Lena Adelsohn-Liljeroth

På torsdagen hade vi två seminarier/framträdanden

Zlatan och Strindberg − oss värstingar emellan

Författarna Cecilia Davidsson och Mats Wänblad har återberättat verk av August Strindberg och David Lagercrantz bok Jag är Zlatan Ibrahimovic: min historia till lättläst. Med förlagschef Laura Mendez Edkvist diskuterade de hur man behåller författarnas personliga språk.
Se vår Strindbergsida

Biblioteksscenen: Bästa lättlästa bibliotek

På Biblioteksscenen fick vi förmånen att intervjua Mjölby bibliotek, Bästa lättlästa bibliotek 2012, kring hur biblioteket arbetat med lättläst litteratur, nyheter och information på ett framgångsrikt sätt.

Läsambassadörer och montermingel...

Själva besökte vi bland annat seminariet med Johan Unenge som pratade pojkars läsning. Han har ju fått en del kritik för att han kritiserar bibliotekens arbete, bland annat i Kristianstadsbladet och på vårt montermingel gick diskussionen vidare...

På torsdagen var det alltså mingel i montern :). Både bekanta och obekanta ansikten dök upp. Tack alla ni som tog er tid att komma förbi!

Fredagens scenframträdanden och seminarier:

Titanic, världskrig och EU - svåra ämnen på lätt svenska

Journalisten Bengt Fredrikson som har skrivit flera lättlästa faktaböcker. Förläggaren Andreas Palmaer intervjuade honom om hans senaste produktion.

Bloggstafetten på Biblioteksscenen

På Biblioteksscenen berättade vi om vår Bloggstafett från i våras där vi fick in hela 50 bidrag på temat Språk, makt och demokrati. Ann-Marie Körling, pedagog och författare, läste upp sitt fina och tänkvärda bidrag.
Här finns länkar alla 50 inlägg samlade

Ung scen - Hitta din väg

Författaren och journalisten Helena E Källgren, aktuell med Hitta din väg, intervjuade polisen Wahab Akman, som slutade hänga med det tuffaste gänget när han var 16 år.
Se en presentation av boken

Och slutligen var det lördag och söndag när vi fick många läsare på besök i montern, då allmänheten släpptes in på mässan.

Lördag och söndagens aktiviteter

Paneldebatt: Hur kan ljud- och e-böcker utveckla läsandet i skolan?

På lördagen deltog Malin Elgborn från oss i paneldebatten "Hur kan ljud- och e-böcker utveckla läsandet i skolan" (Elib var arrangör). Med i debatten var också, Ann Britt Dahl, chef Mediapoolen i Skövde, Kalle Güettler, lärare, bibliotekarie, författare, Mikael Kowalski, medie- och filmpedagog, Göteborg. Samtalsledare var Anna Maria Höglund

Vi diskuterade om att det är bra att det finns många olika sätt att läsa en text. Det ökar möjligheterna för de som inte kan eller vill läsa en bok. Vi var överens om att det är bra att teknik underlättar läsandet, men det är just läsandet som står i centrum, att ha möjligheten till en läsupplevelse. För att rätt bok i rätt form ska kunna hitta till rätt person så behövs duktiga lärare och skolbibliotekarier och ett brett utbud av böcker i olika former.

Glada läsare av vår lättlästa version

Har Zlatan gjort mer för läsfrämjandet än för svensk fotboll?

På söndagen ordnade vi också ett mycket välbesökt framträdande på Biblioteks- och berättarscenen: Har Zlatan gjort mer för läsfrämjandet än för svensk fotboll? David Lagercrantz, som skrivit "Jag är Zlatan Ibrahimovic" berättade om arbetet med boken, om de nya läsarna den givit samt om LL-förlagets aktuella bearbetning av boken.

Vi har säkert glömt något som vi borde ha tagit upp. Kommentera gärna det här inlägget och maila oss saker som du tycker varit viktiga, roliga, intressanta, tankeväckande, spännande eller rent av fantastiska under Bok&Bibliotek 2012! Vi blir glada för din respons.

Till sist: Litteraturutredningens text om läsombud i förskolan

"Centrum for lättläst har sedan flera år tillbaka byggt upp en verksamhet med över 5 000 läsombud runt om i Sverige. Dessa läsombud finns framförallt på äldreboenden och gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. Erfarenheterna från Centrum för lättläst är att detta är en verksamhet som med relativt små ekonomiska resurser kan ge goda resultat. Skolverket torde kunna använda sig av den kunskap som finns på Centrum för lättläst om rekrytering, utbildning och nätverksbyggande. Centrum för lättlästs läsombud är organiserade i regionala nätverk och i ett nationellt nätverk. Utbildning av läsombuden sker genom att Centrum för lättläst har köpt tjänsten från studieförbund.

Vi föreslår mot denna bakgrund att Skolverket får i uppdrag att, i samråd med folkbiblioteken och Centrum för lättläst, initiera en försöksverksamhet med läsombud på förskolor i valda regioner. Om denna försöksverksamhet visar sig vara framgångsrik bör systemet med läsombud utvidgas till hela landet."

Camilla Batal, marknads- och kommunikationsansvarig