Om lättläst-bloggen

Roligt eller nyttigt att läsa?

När man ska uppmuntra till läsning, vad ska man då trycka på, att det är roligt eller att det är nyttigt att läsa. Jag har alltid förordat att man ska trycka på att det roligt, på lärarforumet lektion.se presenterar jag mig med:  "är av den bestämda uppfattningen att lästräning förutsätter läsglädje" (här finns Forum för lässvårigheter & ovana läsare på lektion.se)

Men i förra veckan läste jag en artikel i DN av Lotta Olsson, en på alla sätt klok och förståndig skribent. Rubriken var: Sluta tala om glädjen i att läsa. Den fick mig onekligen att stanna till. Olsson skriver bland annat ( hela artikeln finns här)

"Men mer och mer börjar jag misstänka att vi tänker fel, vi som försöker få andra att läsa. Vi försöker hitta den magiska boken som ska få icke-läsarna att se ljuset. Det verkar ju inte gå alls. Vi kanske hellre borde säga: skönlitteratur är viktigt, oavsett vad du tycker. För du behöver läsa. Språk är makt. Kan du uttrycka dig väl muntligt och skriftligt så kommer folk att respektera dig, och genvägen till ett bra språk går genom skönlitteraturen.

Dessutom kommer du att klara skolan bättre, för du kommer att läsa läxorna snabbare och få större förmåga att urskilja vad som är viktigt i lärobokstexterna.

De flesta kan ju läsa, men är i grunden rätt ointresserade numera när det finns mer lätt-tillgänglig underhållning."

Detta låter ju riktigt rimligt.

Sedan drog jag mig till minnes hur man bedrev lästräning på industriprogrammet i Hofors. Där fick eleverna läsa skönlitteratur en kvart varje morgon. Resultatet var strålande, på tre terminer förbättrade sig eleverna från att i genomsnitt ligga på värde tre i läsförmåga till att ligga på värde sex.
Men som en elev sa: "Visst är det bra att vi gör det här, men inte går jag till bokhandeln eller biblioteket för det".
Projektet hade skapat en god/bättre läsare, men inte en entusiastisk. Vi som är tillräckligt gamla kanske kommer att tänka på Arne Tammers "ge mig en kvart om dagen".

Så vilket argument ska vi gå på med, att det är roligt eller nyttigt att läsa? Oavsett vad vi väljer så behöver vi fortfarande goda böcker (skönt för oss som jobbar på bokförlag).  Den nyttiga lästräningen går lättare med spännande och engagerande böcker, på samma sätt som den nyttiga löpträningen går lättare med sköna och bekväma skor.

Erik Rågvik

Direktören för JB Education har uttalat sig om skolbibliotek. Bakgrunden är att det visade sig att rätt många av JBs skolor inte hade något skolbibliotek och eftersom man nuförtiden faktiskt måste ha ett sådant, så tvingades Anders Hultin yttra sig.

Och det gjorde han ordentligt.
Han sade "att investera begränsade resurser i fysiska rum med tryckta böcker ... känns inte framtidsinriktat".

Detta har han naturligtvis fått på käften ordentligt för, men oftast utifrån att han leder en friskolekoncern som bara är ute efter att tjäna pengar. Det må vara sant, men jag tror att han faktiskt menar vad han säger. Jag tror att han menar att har eleverna en dator med internetuppkoppling så har de vad de behöver. Och det är ju egentligen ett större misstag än lite gammaldags profithunger.

För det första så finns inte allt på internet.
För det andra så även om inte allt finns på internet så finns där väldigt mycket. Så mycket att internet funkar bäst för att fördjupa sina kunskaper i ämne som man redan kan en del om.

Jag kan tänka mig att en hel del av JB-skolornas elever missat rätt avfart på informationsmotorvägen och svarar "kopiera från Wikipedia" på frågan "vad innebär informationssökning och källkritik för dig?".

Och börjar vi sedan prata om lästräning och få upp läsförståelsen så blir den där datorn med internetuppkoppling ännu mer otillräcklig. Lite som att hålla upp en glasspinne och säga att det är dags för en rejäl brasa. För att få någon form av fason på läsningen krävs det 5000 timmars läsning av gradvis mer krävande texter.

Men det är klart om vi antar att alla elever är ena jävlar på att läsa, kan det mesta i sina ämnen och har föräldrar som kan fylla ut luckorna så funkar det bra med en dator och internetuppkoppling. Om vi inte riktigt tror att det är så, så behövs det ett skolbibliotek med bra innehåll och inte minst en skolbibliotekarie.

Erik Rågvik

Först: Utredning och debatt!

Läsombud även för unga!

Det är måndag och årets bokmässa är slut. Intrycken är många och det tar troligen några veckor innan vi smält dem alla och hunnit fundera på vad som händer nu. Det första och kanske största som hände var på torsdag förmiddag då litteraturutredningen presenterades. Det står inte så bra till med läsförståelsen i Sverige. Det visste vi redan, men nu blev det ännu tydligare. Vi vet ännu inget om vad utredningen får för konsekvenser. Läslyft och Läsombud i förskolan var några av de förslag som nämndes upp av Tomas Lidman, Litteraturutredningens ordförande.
Så här står det om förslaget med Läsombud i förskolan

Biblioteken ointresserade av ointresserade läsare...?

Just nu debatteras litteraturutredningen i hela landet. I går skrev DN om att Datorer och läsande inte är motsatser Frågan om skolbibliotek tas som vanligt upp och journalisten utgår från att skolbibliotekarier inte arbetar med att stimulera till läsning hos de som inte läser, citat Erik Helmersson: "... är det inte alls givet att förslag som fler skolbibliotekarier får unga att läsa mer. Risken är att man bara når de redan frälsta".

Det är intressant att man inom media tror att bibliotekarier är helt ointresserade av ovana, ointresserade läsare, nysvenskar som inte kommit igång med läsning eller de med funktionsnedsättning som behöver extra hjälp att komma igång. Titta på Årets skolbibliotek och på skolbibliotek som till exempel Komvux Södervärn och Polhemsskolan i Gävle som arbetar på ett utmärkt sätt för att nå fram till nya läsare. Det finns förstås många fler exempel. Varför inte göra ett reportage i DN från något av dessa?

Men vi håller med om att läsning inte bara är litteratur. Visst läser man också på en dator när man gör andra saker. Vi vet ju att nyhetsläsning förbättrar läsförståelsen, både i papperstidning och på dator. Och självklart är det en demokratifråga som behöver lyftas ett snäpp högre i debatten, att 25 % av Sveriges befolkning har svårt att läsa en vanlig dagstidning.

Det här är inte bara en uppgift för skolan utan det är en folkbildningsfråga som påverkar i stort sett alla områden i samhället. Inte minst gör Digidel ett viktigt arbete med att öka datoranvändningen hos alla grupper i samhället. Vi från Centrum för lättläst vet att de med lässvårigheter eller ovana läsare inte självklart läser på en dator utan stöd från till exempel en skolbibliotekarie. Det är inte alltid lättare att ta till sig komplex skriftlig information bara för att den finns på en skärm.

Händelser i monter B04:40

Men det hände mer på Bok&Bibliotek förstås. På torsdagen var det full aktivitet i monter B04:40 med intressanta och spännande diskussioner med såväl läsombud som lärare och bibliotekarier. Och många andra, till exempel kom kulturministern på visit och kollade särskilt in nya lättlästa Röda rummet.

Malin Elgborn pratar med kulturministern Lena Adelsohn-Liljeroth

På torsdagen hade vi två seminarier/framträdanden

Zlatan och Strindberg − oss värstingar emellan

Författarna Cecilia Davidsson och Mats Wänblad har återberättat verk av August Strindberg och David Lagercrantz bok Jag är Zlatan Ibrahimovic: min historia till lättläst. Med förlagschef Laura Mendez Edkvist diskuterade de hur man behåller författarnas personliga språk.
Se vår Strindbergsida

Biblioteksscenen: Bästa lättlästa bibliotek

På Biblioteksscenen fick vi förmånen att intervjua Mjölby bibliotek, Bästa lättlästa bibliotek 2012, kring hur biblioteket arbetat med lättläst litteratur, nyheter och information på ett framgångsrikt sätt.

Läsambassadörer och montermingel...

Själva besökte vi bland annat seminariet med Johan Unenge som pratade pojkars läsning. Han har ju fått en del kritik för att han kritiserar bibliotekens arbete, bland annat i Kristianstadsbladet och på vårt montermingel gick diskussionen vidare...

På torsdagen var det alltså mingel i montern :). Både bekanta och obekanta ansikten dök upp. Tack alla ni som tog er tid att komma förbi!

Fredagens scenframträdanden och seminarier:

Titanic, världskrig och EU - svåra ämnen på lätt svenska

Journalisten Bengt Fredrikson som har skrivit flera lättlästa faktaböcker. Förläggaren Andreas Palmaer intervjuade honom om hans senaste produktion.

Bloggstafetten på Biblioteksscenen

På Biblioteksscenen berättade vi om vår Bloggstafett från i våras där vi fick in hela 50 bidrag på temat Språk, makt och demokrati. Ann-Marie Körling, pedagog och författare, läste upp sitt fina och tänkvärda bidrag.
Här finns länkar alla 50 inlägg samlade

Ung scen - Hitta din väg

Författaren och journalisten Helena E Källgren, aktuell med Hitta din väg, intervjuade polisen Wahab Akman, som slutade hänga med det tuffaste gänget när han var 16 år.
Se en presentation av boken

Och slutligen var det lördag och söndag när vi fick många läsare på besök i montern, då allmänheten släpptes in på mässan.

Lördag och söndagens aktiviteter

Paneldebatt: Hur kan ljud- och e-böcker utveckla läsandet i skolan?

På lördagen deltog Malin Elgborn från oss i paneldebatten "Hur kan ljud- och e-böcker utveckla läsandet i skolan" (Elib var arrangör). Med i debatten var också, Ann Britt Dahl, chef Mediapoolen i Skövde, Kalle Güettler, lärare, bibliotekarie, författare, Mikael Kowalski, medie- och filmpedagog, Göteborg. Samtalsledare var Anna Maria Höglund

Vi diskuterade om att det är bra att det finns många olika sätt att läsa en text. Det ökar möjligheterna för de som inte kan eller vill läsa en bok. Vi var överens om att det är bra att teknik underlättar läsandet, men det är just läsandet som står i centrum, att ha möjligheten till en läsupplevelse. För att rätt bok i rätt form ska kunna hitta till rätt person så behövs duktiga lärare och skolbibliotekarier och ett brett utbud av böcker i olika former.

Glada läsare av vår lättlästa version

Har Zlatan gjort mer för läsfrämjandet än för svensk fotboll?

På söndagen ordnade vi också ett mycket välbesökt framträdande på Biblioteks- och berättarscenen: Har Zlatan gjort mer för läsfrämjandet än för svensk fotboll? David Lagercrantz, som skrivit "Jag är Zlatan Ibrahimovic" berättade om arbetet med boken, om de nya läsarna den givit samt om LL-förlagets aktuella bearbetning av boken.

Vi har säkert glömt något som vi borde ha tagit upp. Kommentera gärna det här inlägget och maila oss saker som du tycker varit viktiga, roliga, intressanta, tankeväckande, spännande eller rent av fantastiska under Bok&Bibliotek 2012! Vi blir glada för din respons.

Till sist: Litteraturutredningens text om läsombud i förskolan

"Centrum for lättläst har sedan flera år tillbaka byggt upp en verksamhet med över 5 000 läsombud runt om i Sverige. Dessa läsombud finns framförallt på äldreboenden och gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. Erfarenheterna från Centrum för lättläst är att detta är en verksamhet som med relativt små ekonomiska resurser kan ge goda resultat. Skolverket torde kunna använda sig av den kunskap som finns på Centrum för lättläst om rekrytering, utbildning och nätverksbyggande. Centrum för lättlästs läsombud är organiserade i regionala nätverk och i ett nationellt nätverk. Utbildning av läsombuden sker genom att Centrum för lättläst har köpt tjänsten från studieförbund.

Vi föreslår mot denna bakgrund att Skolverket får i uppdrag att, i samråd med folkbiblioteken och Centrum för lättläst, initiera en försöksverksamhet med läsombud på förskolor i valda regioner. Om denna försöksverksamhet visar sig vara framgångsrik bör systemet med läsombud utvidgas till hela landet."

Camilla Batal, marknads- och kommunikationsansvarig

Läsförståelsen går ner bland unga i hela Europa. Jag ska inte ge mig på analysen av vad som ligger bakom, vad som är problemet. Men jag tänker att biblioteken - både folk- och skolbibliotek - kan vara en del av lösningen. Åtminstone det slags bibliotek och de slags bibliotekarier jag ser framför mig när jag tänker bibliotek. Inte den bild som alltid kommer upp när media tänker bibliotek, eller läsambassadörer för den delen.

Det senare sortens bibliotek tror jag inte alls är en del av lösningen. Biblioteket som har öppet vissa tider och har bibliotekarier som mest sitter och väntar på att besökarna ska komma. Men helst vill de inte ha så många besökare för de vill ju ägna all sin tid till att bygga databaser och katalogisera.

Något litet bokprat kan de väl i bästa fall hinna med, men då pratar de om sina favoritböcker och vänder sig till de redan frälsta läsarna. Och biblioteket som lokal är ett rum med böcker, varken mer eller mindre. Dit man får komma och låna om man vill. Men vi tvingar ingen, resonerar bibliotekarierna, vill man inte så vill man inte. "Vi har allt att erbjuda men vad ska vi göra om ingen vill komma?"

Men de bibliotek och bibliotekarier som jag och vi andra från Centrum för lättläst möter dagligen, de borde kunna vara en del av lösningen. De här biblioteken som ser som sin främsta uppgift att nå fram till läsare som inte är så intresserade av att läsa. Eller till läsare som inte kan läsa så bra. Eller till läsare som kommer från ett annat land och inte brukar läsa så ofta på svenska. Eller till läsare som inte har förmågan att läsa alls, utan behöver någon som läser högt för dem.

De bibliotek som ser det som sin främsta uppgift att nå fram till alla de här läsarna, och som ser dem som just läsare. De bibliotekarier som triggas av att hitta på olika sätt att nå fram till de här läsarna, genom att vara där läsarna är, där människorna är. Bibliotekarier som är kreativa för att verkligen nå fram, nå ut. Och som ser själva biblioteket, lokalen, bara som ett medel för att nå målet. Det kan absolut vara ett rum med böcker. Men det handlar framför allt om något som man inte kan ta på. Nämligen förmågan och viljan att möta läsarna, möta människorna.

För oss på Centrum för lättläst är det här en demokratifråga, att alla ska ha rätt till nyheter, information och litteratur. Och det tycker vi är den viktigaste uppgiften som biblioteken har: De bidrar till att säkra en fri och öppen tillgång till information för alla - och då menar vi alla. Det är de bibliotekarierna som vi på Centrum för lättläst ofta möter, de som ser det här som sin viktigaste roll. Undrar om vi träffar undantagen eller om media och många av de andra som beskriver biblioteken har fel bild. Vad tror du?

Läs även Johan Unenges debattinlägg som mitt blogginlägg refererar till

Och Lilla Skolbiblioteksbloggen som svarar på läsambassadörens inlägg

När vi träffar bibliotek eller pratar med er på sociala medier, så hörs det tydligt att många lyckats öka utlåningen av lättläst litteratur för vuxna. På Bibliotek Sundbyberg med över 20% och i Borlänge med 16% som exempel. Det är förstås positivt att höra att läsarna hittar fram till de lättlästa böckerna. Och kanske att våra ansträngningar de senaste åren har givit resultat. Vi har rest runt i länen och pratat om att nya målgrupper behöver lättläst och om hur biblioteken kan nå ut bredare till alla läsare som kan behöva lättläst litteratur.

Men hemligheten är väl gissningsvis att det är ni bibliotek som arbetar mer aktivt med lättläst. Vi vet ju att lättlästa böcker inte lånar ut sig själva i samma utsträckning som annan litteratur. Det krävs mer av er bibliotekarier för att nå fram och nå ut med lättläst - aktiviteter på biblioteken eller kanske främst utanför biblioteken.  

Bidra gärna med goda exempel!

Just nu uppdaterar vi vår bibliotekswebb utifrån en undersökning vi genomfört där vi bland annat ställt frågan vad man efterfrågar från bibliotekshåll. Goda exempel svarar många! Man vill alltså läsa om andra bibliotek runt om i landet som gjort saker för att nå fram med lättläst och därför ska vi fylla på vår bank tänker vi. Men det kan vi förstås inte göra utan er hjälp. Så vi hoppas ni vill höra av er till oss och berätta: Om vilka aktiviteter ni gjort och vilka resultat de givit. Vi kommer att lyfta alla bibliotek som svarar på vår webb. Det kan hända att vi ringer och intervjuar er om vi vill veta mer. Statistik är vi också intresserade av - har utlåningen ökat när ni genomfört aktiviteterna?

Det här är så viktigt att vi vill ge bort en bok till alla som svarar före 15 mars, så ring eller maila oss nu!

Tackar på förhand gör

Camilla Batal