Lättläst - vad är det?

Våra läsare

Många unga och vuxna har svårt att läsa och ta till sig innehållet i en vanlig nyhetstidning eller bok. Ungefär 25 % av den vuxna befolkningen i Sverige läser inte så bra som man förväntas göra när man har gått ut grundskolan och man beräknar att 7-8 % har stora lässvårigheter.

Det finns många olika anledningar till att man har lässvårigheter. Ett funktionshinder eller en sjukdom kan göra att man har svårt att läsa. Ovana läsare som skolbarn, eller de som har ett annat modersmål än svenska kan behöva enkla texter. Personer med demens är en växande grupp.

Vi vet att våra läsare är väldigt olika.
Läsarna från skolålder och uppåt och finns över hela landet. På skolor, bibliotek, sjukhus, boenden av olika slag, i hemmen, på arbetsplatser läses lättlästa texter.
Läs lite mer om svenskars läsförmåga 

Vad gör en text lättläst?

Genom åren har Centrum för Lättläst samlat erfarenheter om hur man gör en lättläst text. Vi arbetar medvetet med innehåll, språk, bild och form och ser hela tiden till helheten. Några saker är alltid värda att tänka på när man ska ta fram en lättläst text:

Texten ska utgå från läsaren
- texten ska anpassas till vilken typ av läsare som den vänder sig till

Texten ska ha en röd tråd och ta tag i läsaren direkt

Sammanhanget ska vara tydligt
- läsaren ska inte behöva ha omfattande förkunskaper

I texten används vardagliga ord och korta rader

I layouten ska text och bild ska samspela 

Språket och framställningen i en lättläst text är inte alltid likadant. En bok, en tidningsartikel eller en broschyr är olika medier med olika krav och syften.

Centrum för Lättläst följer aktivt den forskning som sker kring läsning och läsförståelse och tar initiativ till bl a forskarseminarier eftersom det lättlästa språket hela tiden utvecklas.

Mer om våra texter

Innehållet

När vi skriver försöker vi ta hänsyn till läsarens förutsättningar och förkunskaper. Att ha svårt att läsa medför ofta bristfälliga kunskaper i ett ämne och detta påverkar hur vi arbetar med texten.

I en lättläst text måste det finnas en logisk tanke, tidsföljd eller känsla som binder samman texten. Det underlättar om den som skriver berättar på ett personligt sätt så att texten får en tydlig avsändare med egen röst.

Språket

I våra lättlästa texter använder vi konkreta och vardagliga ord och uttryck. Bildspråk och metaforer kan missuppfattas av en del läsare och förekommer därför sällan. Om krångliga ord och uttryck förekommer så finns en förklaring eller ett sammanhang som underlättar förståelsen. Vi skriver enkla meningar med endast ett fåtal bisatser. Men det är inte nödvändigtvis så att en kortare text är lättare att förstå än en lite längre.

Bild

Illustrationer kan ha olika funktioner, de kan förklara och förtydliga eller skapa välbehövliga pauser i en text. Bilder kan också framkalla känslor och stämningar utöver texten. Det är viktigt att text och bild överensstämmer och inte motsäger varandra.

Form

Den grafiska formen ska underlätta för läsaren att ta sig genom texten. Vi ser till att text, bild och typografi samverkar för att skapa en lättläst framställning. Det innebär att vi väljer typsnitt, storlek på bokstäverna, mellanrum mellan raderna och radbrytning med tanke på läsarens förutsättningar.

Har fler svårt att läsa idag?

Flera studier visar att 25 % av den vuxna svenska befolkningen inte läser så bra som man förväntas göra när man lämnar grundskolan. Man kan exempelvis inte med god behållning tillgodogöra sig innehållet i en vanlig dagstidning eller läsa instruktionerna för recepbelagda läkemedel.

Samtidigt förändras samhället i en riktning där god läsförmåga blir allt viktigare. Fler och fler saker blir svåra att klara för den som inte kan läsa bra. Ett exempel är alla val som måste göras kring pension, elbolag och annat. I skolan blir det allt mer självständigt arbete, något som kräver att eleven ska kunna leta upp texter och ta sig igenom långa textavsnitt för att hitta det han eller hon behöver för arbetet.

Siffror från Skolverket och de så kallade PISA-undersökningarna visar att läsförståelsen är svag bland unga, främst bland pojkar, hela 12 procent går ut grundskolan utan att klara läsförståelsen. Bland pojkar med invandrarbakgrund är siffran 17 procent.

Centrum för Lättläst en särskild satsning på skolan och unga läsare. LL-förlaget ger ut ett flertal boktitlar för unga läsare och tidningen 8 SIDOR har bland annat en prenumerantwebb med mängder av material som passar exempelvis skolelever.

Det viktigaste för den som skriver är att tänka på vem texten vänder sig till. Målgrupperna för lättläst kan vara alltifrån ovilliga eller ovana läsare, invandrare, äldre, människor med funktionshinder eller andra grupper som av något skäl behöver en enklare text. Den som skriver måste tänka på vilka förkunskaper läsaren har.