Vårt fempunkts-program

Vårt fempunkts-program för ett mer demokratiskt Sverige

1. Staten och kommunerna
måste ge information på lättläst svenska

2. Det måste finnas valinformation
på lättläst svenska för att fler ska kunna rösta

3. Skolbiblioteken ska ha böcker och tidningar på lättläst svenska

4. Bibliotekarier ska få utbildning om lässvårigheter

5. Alla bibliotek ska ha en budget för lättläst litteratur

Inledning

Många människor i Sverige behöver nyheter,
samhällsinformation och litteratur på lättläst svenska

En fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning har lässvårigheter.
Det kan vara personer med annat modersmål än svenska,
det kan vara personer med dyslexi, de kan ha andra
funktionsnedsättningar som gör det svårt att läsa.
De kan också vara ovana läsare eller helt enkelt ointresserade.

För att vår demokrati ska fungera måste nyheter,
samhällsinformation och litteratur finnas för alla.
Därför arbetar Centrum för lättläst för alla människors
rätt till nyheter, information och litteratur.

Vi presenterar här vårt fempunkts-program för ett tillgängligt
och mer demokratiskt Sverige.

1. Staten och kommunerna
måste ge information på lättläst svenska

Riksdagen har sagt ja till FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning
och den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken.
De säger att Sverige ska vara tillgängligt för alla.
Tillgänglighet handlar inte bara om teknik och om fysisk miljö,
utan också om att samhällsinformation ska vara begriplig för alla.

Språklagen talar också om hur viktigt det är
att myndigheterna använder ett enkelt och begripligt språk.
Det betyder att information ska utformas med tanke på
att många människor har lässvårigheter.

Så många som 70 procent av landets 290 kommuner
och 58 procent av 228 myndigheter saknar information
på lättläst svenska på sina webbplatser. På många webbplatser
är den lättlästa informationen heller inte tillräckligt bra.
Ändå är webben bara en av de kanaler där informationen
måste vara begriplig för medborgarna.

Därför vill vi:
Att myndigheter, landsting och kommuner ska följa lagar
och riktlinjer om begriplig  och tillgänglig information.

Att regeringen ska meddela de statliga myndigheterna
att de ska ha information på lättläst svenska.

Att Sveriges kommuner och landsting, SKL,
ska ge riktlinjer för hur kommuner och landsting
ska arbeta med information på lättläst svenska.

2. Det måste finnas nyheter och information på lättläst svenska
för att fler människor ska delta i den politiska debatten 

För att ett samhället ska vara demokratiskt måste
alla människor kunna använda sig av yttrandefriheten
och åsiktsfriheten. Alla måste också kunna söka, ta emot
och sprida information på lika villkor, även mellan
de allmänna valen.

Inför ett val är det särskilt viktigt att det finns information
och nyheter på lättläst svenska för att fler ska kunna ta del
av den politiska debatten.

Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, för valet 2006
visade att få utländska medborgare röstar i kommunvalen.
Bara 35 procent av dem röstar. Unga, förstagångsväljare,
äldre och personer med låg utbildning
röstar inte lika ofta som den övriga befolkningen.
Unga män röstar mer sällan än unga kvinnor.

Därför vill vi:
Att politiska partier ska ha information på lättläst svenska.

Att regeringen ska skriva en plan för hur valinformation
ska vara tillgänglig för personer med lässvårigheter.

Att Valmyndigheten skickar information på lättläst svenska
till alla som ska rösta för första gången.

3. Skolbiblioteken ska ha
böcker och tidningar på lättläst svenska

9 procent av alla elever som går ut nian
får inte godkänt i läsförståelse.
12 procent av pojkarna får inte godkänt i läsförståelse.
För pojkar med invandrarbakgrund
är siffran ännu högre, lite mer än 17 procent.
Enligt undersökningen PISA 2009 om 15 åringars läsförståelse
har svenska ungdomars läsförmåga försämrats,
särskilt bland redan svaga läsare.

Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund
läser var fjärde pojke i årskurs 7 till 9 aldrig på fritiden.
Bland flickorna är det var tionde som aldrig läser.

Brittisk forskning visar att skolbibliotek är viktiga
för att eleverna ska klara sig bra i skolan,
särskilt på låg- och mellanstadiet.

Elever som av olika anledningar har lässvårigheter
eller är otränade läsare behöver extra stöd och hjälp
för att bli bättre läsare. Böcker och tidningar
på lättläst svenska är en stor hjälp för många av dem.

Därför vill vi:
Att regeringen och riksdag ska lägga till i den nya skollagen
att varje skolbibliotek ska ha böcker och tidningar på lättläst svenska
för elever som av olika anledningar har lässvårigheter.

Att lärare och skolbibliotekarier ska få kompetensutveckling
med inriktning på att främja läsande för elever
som av olika anledningar har lässvårigheter.

4. Bibliotekarierna ska få utbildning om lässvårigheter

Många bibliotek arbetar redan med tillgänglighet,
men långt ifrån alla. Bibliotekarierna vet inte vem
som behöver lättlästa böcker, eller hur de ska berätta
om böckerna. Bibliotekarierna vet inte heller vem
som är ansvarig för den lättlästa litteraturen.

Bibliotekslagen säger att alla kommuner
ska ha en biblioteksplan som ger beredskap
för framtidens krav och som stimulerar utveckling.

5. Alla bibliotek ska ha en budget
för litteratur på lättläst svenska

Trots att var fjärde vuxen i Sverige
har någon form av lässvårighet
har endast 20 procent av biblioteken en egen budgetpost
för lättläst litteratur.

Paragraf 2 i Bibliotekslagen säger att
"Till främjande av intresse för läsning och litteratur,
information, upplysning och utbildning
samt kulturell verksamhet i övrigt
skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek."

Att lägga undan pengar för läsfrämjande åtgärder
för personer med lässvårigheter
är ett sätt att göra biblioteken tillgängligt för alla medborgare.

Därför vill vi:
Att alla kommuner ska ha en egen budget
för lättläst litteratur på varje bibliotek.

Ladda hem Fempunkts-programmet